Article Image
AVRVV AMA AVE MECRHVA MSN MAS MAMYrDE Br bv Riksdagen. Kamrarne valde i går ledamöter till den nämnd; som skall utlåta sig om någon af Högste Domstolens ledamöter skall från utöfningen af konungens domsrätt skiljas. Valet utföll till seger för den sida, som vid riksdågens början tillsatte utskotten. Af Första kammaren: Hr Schartau, frih. Stael von Holstein; hrr Sahlin och G. Ekwen, hvardera med 57 röster; hr Casparson, grefvarne C. E. Piper, J. O. Mörner, frih. Koskull, hr Trolle, grefve C. G. F; Piper, hrr Brummer, Storchenfelt, frih. Tersmeden och hr Nisser, med 66 röster; frih. Sprengtporten, hrr v. Koch, H:; Croneborg och Rettig, med 62 röster; hrr Adlersparre, Beckman, grefve H; L. H; Hemilton, frin. Hermelin, hr Odelberg och frih. A;:,C. Raab, med 61 röster. Till suppleanter: Hrr Fåbreus, Herlenius, frih. Gyllenstjerna, hrr Reutersvärd, Selander och Ehrengranat med 61 röster. Af Andra kammaren: Hrr Landström, Ola Nilsson från Christianstads län, E. J. Jansson, L. D. Andersson, Sjöberg, Arvidsson, Bergman, Busck, Chenon; Grafström, Sv. Hansson, And: Persson från Christianstads län, Ljuslin, O. Nilsson från Westerbottens län, Orre, Palmgren, Rydberg, Sjögren, Sääf, Wijk, Ohlin, A. Jonsson från Wermlands län, Nils Nilsson från Malmöhus län och P. Pettersson från Kronobergs Jän. Närmast i röstetal voro åtskilliga ledamöter med 77 röster, hvilken siffra alltså betecknar minoritetens styrka. Till revisor valdes i första kammaren; efter frih. Nordenfalk, hr INisser. Följande nya motioner väcktes i första kammaren: af hr Dlokson 1:0 om upphäfvande af stadgandet i 26 riksdagsordningen, att riksdagsmannarätt endast må kunna utöfvas af bekännare utaf kristen-protestantisk lära; 2:0 att alla omröstningar, såväl i kamrarne som utskotten, må ske öppet och att, i händelse af lika röster, talmannen i kamrarne och ordföranden i utskotten må fälla utslaget; af hr de Laval om ett tillägg till 3:dje 8:ni Tryckfrihetsförordningen; samt af biskop Beokman om ändring i 288 regeringsformen, rörande främmande trosbekännares rätt att bekläda tjenster. Båda kamrarne hafva gillat det utlåtande; hvari statsutskottet afstyrkt särskild ersättning åt kamrarnes talmän för deras särskilta kostnader. I båda kamrarne har varit liflig diskussion i anledning af banko-utskottets memorial med berättelse om gransknivg af riksbankens förvaltning. Utskottet bade icke uttryckt något omdöme öfver bankstyrelsens åtgärd att i fjol gifva riksgäldskontoret ett lån af omkring 2,600,000 rdr genom köp af kontorets obligationer. Hrr Schartau och Mannerskantz hade i utskottet reserverat sig, ogillande åtgärden, hvarigenom bankens och statens affärer sammanblandats. Åtgärden försvarades i första kammären af hirr Wallenberg, Malmsten och frih; Stjernblad: Till försvar för reservanternes åsigter eler för att förtydliga desse, uppträdde hrr Selander, Schwerin, Nordenfalk och Reutersvärd. Utskottets memorial blef i denna del lagdt till bandlingarne, med för klas ring att det ej ledde till någon utgärd. Hr Wallenberg utverkade att kammaren med 38 röster mot 21 förklarade att ingen anledning funnes till missbilligarde af fullmäktiges åtgärd att höja låneräntan och kreditivafgiften: I andra kammaren yttrade sig hr C. 4; Larsson, Indebetou, De Mare och Mannerskantz mer eller mindre mot att banken köpt riksgäldskontorets obligationer, utan att derom tillfråga de då samlade ständerna; Herrer Stråle, Hierta, Kock, Björck, Lindström, Gripenstedt, Rosenberg; Hedlund m:; fl. gillade bankostyrelsens förfarande, dels emedan bankoreglementet gifvit dem rätt dertill och dels emedan riksgäldskontoret behöft hjelpen samt dess obligationer vore säkra; Berättelsen lades till bandlingarne: AA ———— V—L — Lp -

28 februari 1867, sida 3

Thumbnail