i helgd: De skulle efterse; att luftvexlingen vore ordentligen ombesörjd såväl i barn kammaren som i praktvåningen: Det skulle tillhöra dem att vaka öfver det de kroppsliga krafterna blefvo utvecklade i jembredd med det intellektuella vetandet, och att de icke, som nu så ofta är fallet, uppoffrades, för det sednare, i följd hvaraf man nu så ofta får se ungdomen utrustad med en svag kropp, bleka kinder, nedlutadt hufvud och matta ögon: Men icke endast kroppen lider af en sådan felaktig uppfostran, utan äfven själsförmögenheterna åverkas deraf och blifva försvagade och förslappade. Den sanna glädjen och det ungdomliga sjelfförtroendet minskas eller försvinna, och för att lifva och stärka krafterna samt höja själsverksamheten tillgripes punschen och bränvinet: Huru länge skall den Svenska numera frigjorda qvinnan blindt följa franska kejsarinnans nycker? Månne icke en klädedrägt, fullkomligt lämplig för vårt klimat skulle kunna uppfinnas här i landet och månne icke i så fall ett lika stort tillfälle skulle erbjuda sig för den qvinliga smaken och skönhetssinnet att anordna och pryda densamma som nu? Det är Sverges läkare som borde framkalla initiativet, och det är drottningen, prinsessorna och de högre samhällsklasserna, som borde föregå med godt exempel. Huru många millioner skulle då icke besparas, som nu nedlägges hos Frankrikes modister? Icke härmed sagdt, hkväl att Lyoner-siden och Brässel-spetsar skulle förvisas ur landet. Det samma gäller äfven om den manliga befolkningen; Huru många år t: ex. ha icke de höga svarta hattarne varit föremål för allmänt gyckel, utan att någon förändring likväl kunnat åstadkommas, Hur många finnas, med undantag af den oförderfvade landtliga befolkningen, som icke klagar öfver liktornar, förkylda fötter och trånga skodon? Nåväl det är också skomakare utan all kunskap om fotens anatomiska bildning, som bestämma skons form: . Hur försummas icke baden här i landet? Den delen af folket, som bor långs rikets kuster och floder; och för hvilken således det mest lägliga tillfälle till bad erbjuder sig, begagnar sig likväl icke af detta för helsan så nyttiga medel: Detsamma gäller nästan äfven om städernas inbyggare. I Stockholm finnes och begagpas temligen allmänt den enskilda och de off ntliga kallbads-anstalterna under 3 månader af året, men under de återstående 9 månaderna är det endast ett mycket ringa antal personer som tager bad. Och om bad alltför litet begagnas af männen; så sker det ännu mindre af fruntirren. Hvems är felet att baden så föga begagnas? Jo, först skolans, som ej undervisar om kroppens egenskaper, behof och vård; sedan läkarnes, som ej nog gifver sig tid att inprägla nödvändigheten af bad och att tillse att dessa blifva nyttjade. Vetenskaperna taga hvarje dag allt mer och mer ut sin rätt, de sprida sig till hela folket; utrotande gamla bruk och fördomar och få oupphörligt nya tillämpningar. Det är ganska längesedan läkarekonsten lemnade astrologien, magien och alkemien med deras mystiska -besvärjelseformler, och sedan dess har den framskridit och blifvit en högt utvecklad vetenskap, dock sysselsättande sig ännu förnämligaet med sjukdomars botande, Det åligger den att nu taga än ett steg och intränga bland de friska, för att med de erfarenhetsrön den samlat motarbeta och förekomma orsakerna till sjukdom och elände: Dock fordras härtill, vi säga det ännu en gång, att skolan lägger grundvalen till den preventiva helsoläran. Fäder och mödrar, uppfostren edra barn enligt naturens enkla lagar samt följen dem tillika sjelfve! Ock I läkare, sysselsätteu eder med helsovården mer än med sjukvården och framhållen och gisslen de förnuftiga bruken! get EE sve Breflåda. Hr Svensson. 7 eller 9 menades; närmare förklaring förekom inom parentes. Sambhället sjukt. (H.-D. eller J.-R.: A., v OVANA