i helgd: De skulle efterse; att luftvexlingen
vore ordentligen ombesörjd såväl i barn kammaren
som i praktvåningen: Det skulle tillhöra dem att
vaka öfver det de kroppsliga krafterna blefvo ut-
vecklade i jembredd med det intellektuella ve-
tandet, och att de icke, som nu så ofta är
fallet, uppoffrades, för det sednare, i följd hvaraf
man nu så ofta får se ungdomen utrustad med
en svag kropp, bleka kinder, nedlutadt hufvud
och matta ögon: Men icke endast kroppen
lider af en sådan felaktig uppfostran, utan äfven
själsförmögenheterna åverkas deraf och blifva
försvagade och förslappade. Den sanna glädjen
och det ungdomliga sjelfförtroendet minskas eller
försvinna, och för att lifva och stärka krafterna
samt höja själsverksamheten tillgripes punschen
och bränvinet:
Huru länge skall den Svenska numera fri-
gjorda qvinnan blindt följa franska kejsarinnans
nycker?
Månne icke en klädedrägt, fullkomligt lämp-
lig för vårt klimat skulle kunna uppfinnas här
i landet och månne icke i så fall ett lika stort
tillfälle skulle erbjuda sig för den qvinliga sma-
ken och skönhetssinnet att anordna och pryda
densamma som nu?
Det är Sverges läkare som borde framkalla
initiativet, och det är drottningen, prinsessorna
och de högre samhällsklasserna, som borde föregå
med godt exempel. Huru många millioner skulle
då icke besparas, som nu nedlägges hos Frank-
rikes modister? Icke härmed sagdt, hkväl att
Lyoner-siden och Brässel-spetsar skulle förvi-
sas ur landet.
Det samma gäller äfven om den manliga be-
folkningen; Huru många år t: ex. ha icke de
höga svarta hattarne varit föremål för allmänt
gyckel, utan att någon förändring likväl kunnat
åstadkommas,
Hur många finnas, med undantag af den
oförderfvade landtliga befolkningen, som icke
klagar öfver liktornar, förkylda fötter och trån-
ga skodon? Nåväl det är också skomakare utan
all kunskap om fotens anatomiska bildning,
som bestämma skons form: .
Hur försummas icke baden här i landet?
Den delen af folket, som bor långs rikets ku-
ster och floder; och för hvilken således det mest
lägliga tillfälle till bad erbjuder sig, begagnar
sig likväl icke af detta för helsan så nyttiga
medel: Detsamma gäller nästan äfven om stä-
dernas inbyggare. I Stockholm finnes och be-
gagpas temligen allmänt den enskilda och de
off ntliga kallbads-anstalterna under 3 månader
af året, men under de återstående 9 månader-
na är det endast ett mycket ringa antal perso-
ner som tager bad. Och om bad alltför litet be-
gagnas af männen; så sker det ännu mindre af
fruntirren.
Hvems är felet att baden så föga begagnas?
Jo, först skolans, som ej undervisar om kroppens
egenskaper, behof och vård; sedan läkarnes,
som ej nog gifver sig tid att inprägla nödvän-
digheten af bad och att tillse att dessa blifva
nyttjade.
Vetenskaperna taga hvarje dag allt mer och
mer ut sin rätt, de sprida sig till hela folket;
utrotande gamla bruk och fördomar och få
oupphörligt nya tillämpningar. Det är ganska
längesedan läkarekonsten lemnade astrologien,
magien och alkemien med deras mystiska -be-
svärjelseformler, och sedan dess har den fram-
skridit och blifvit en högt utvecklad vetenskap,
dock sysselsättande sig ännu förnämligaet med
sjukdomars botande, Det åligger den att nu
taga än ett steg och intränga bland de friska,
för att med de erfarenhetsrön den samlat mot-
arbeta och förekomma orsakerna till sjukdom
och elände: Dock fordras härtill, vi säga det
ännu en gång, att skolan lägger grundvalen till
den preventiva helsoläran.
Fäder och mödrar, uppfostren edra barn en-
ligt naturens enkla lagar samt följen dem tillika
sjelfve! Ock I läkare, sysselsätteu eder med
helsovården mer än med sjukvården och fram-
hållen och gisslen de förnuftiga bruken!
get EE
sve
Breflåda.
Hr Svensson. 7 eller 9 menades; närmare
förklaring förekom inom parentes. Sambhället
sjukt. (H.-D. eller J.-R.: A., v
OVANA