söker göra någon invändning! Han är en kaxe,
det påstår jag. Han är oartig, stöter sig med
menniskor, och det går icke an för en affärs-
man; Hörpå, huru han nu betett sig. Scant-
ling Chiselton reqvirerade nyligen ett större
parti timmer. Jag hade mycket att göra den
dag då detta skuile afsändas och uppdrog åt
Robert att ha tillsyn öfver mätningen af stoc-
karne. En sådan tok jag var som litade på
honom! Jag har nu i dag på morgonen fått
ett bref från dem; hvari de säga att mera än
hälften af stockarne icke ha den bestämda läng
den, och att de ämna skicka hela partiet till-
baka igen. Detta var högst ledsamt att höra;
men fortsättningen af brefvet innehåller ännu
beklagligare meddelanden må ni tro. De upp-
lysa nemligen att det icke är första gången så-
dant händt och att de skola sända sina ordres
till någon annan, ifall det någonsin hädanefter
skulle inträffa, att de från mig få annorlunda
beskaffade varor än de beställt. Betänk, ätt
mina leveranser till dessa herrar alltid varit
mycket stora, och att de städse betala punktligt.
Kan man icke bli ond, då man får röna så
mycken förtret endast till föld af en bokhål-
lares slarfaktighet, eller huru, hvad säger ni sjelf?
fd— Jag medger att det är harmligt; men han
är ju så ung, utl t sig fru Freestone.
gä Ung! svarade byggmästaren: Det är in-
gen ursäkt. Jag skulle ha kunnat vända ut
och in på honom, långt innan jag kom till hans
ålder, och skrattat åt honom sedan. Ungl...
Han är gammal nog till att ha lärt en mängd
saker, som borde vara honom fullkomligt obz2-
kanta; om jag skulle tro hälften af hvad man
berättat mig om honom;