mände voro förgälves, hvarför fartyg och resande måste öfverlemnas åt sitt öde. Faehion hade ombord 2,700 balar bomull, hvilken bidrog at öka lågornas raseri; Fartyget styrdes app på en sandbauk, hvarifrån det likväl snart dref loss och nedbraun tlll vattenytan. Kajutspassagerarne uppgingo till ett antal af mer än 100. Nästan alla däckspassagerarne voro negrer; desse sprungo utan besinning i vattnet och högst få, om ens någon, undkom med lifvet. De öfrige om bord varande sprungo om hvarandra i vsild oordning för att undgå lågorna; och då trängseln på något ställe blef för stor, störtade hela hopen på en gång i böljorna och försvunno. Styrmannen qvarblef på sin post, tilldess lågorna drefvo honom derifrån, då han gick öfver akterut och försvann: Förste maskinisten stannade så länge qvar i maskinrummet, att lågorna hindrade honom att komma upp. Andre styrmannen och kocken gingo äfven förlorade: Kaptenen räddade lifvet på flere damer derigenom att han vadade uti vattnet, och hjelpte dem upp i en julle, hvilken han paddlade till stranden med ett stycke af kajutjalusierna. Han var nästan liflös af öfveransträngning, men lyckades slutligen uppnå Baton Rouge. Lotsen sprang i vattnet och samm i land. Ett fruntimmer kastade sina tre barn i floden och hoppade sjelf efter. Modren och ett af barnen räddades, men de båda andra omkommo. Oredan och tumultet om bord, voro, såsom alltid vid dylika tilldragelser, förfärliga, hvilket naturligtvis vållade att förlusten af menniskolif blef så stor. Snöfall. Oerhörda massor af snö hafva på sednaste tiden fallit i Spanien: I öfra Italien och södra Schweitz hafva alla förbindelser blifvit afbrutna i följd af snöfall; och på många ställen till och med telegrafförbindelsen orterna emellan: Den olycklige hamburgaren med juvelringarne. I Hamburger tidningen Freischitz för den 22 dennes läses följande: Under rubriken Oskyldigt häktad berättade vi nyligen, huruledes RB. S. (Richard Saalfeld),en son till den från England hit till Hamburg återkomna enkefru F., blifvit häktad i Sverige under försöket att afyttra två dyrbara briljantringar, som tillhörde hans moder, emedan han misstänktes för att på olofligt sätt hafva kommit i besittning af densamma. Sedan den häktades moder för härvarande polis afgifvit den förklaringen, att hon redan före sin afresa till Berlin uppdragit åt sin son att sälja ringarna, hvarjemte hon erbjöd sig att betala alla omkostnadernå, så framt han oförtöfvadt blefve frigifven, utverkade härvarande polis, att den nittonårige R. S. fick återvända hit. Men knappt hade han blifvit satt på fri fot, innan han i sitt lättsinne gick och sålde ringarne, som voro värda 8,000 francs, för en jemförelsevis obetydlig summa och af densamma förstörde så mycket, att han knappt kunde betala resan till Hamburg, så att han slutligen inträffade här alldeles utblottad på penningar, och försäkrade han nu, att han ämnade draga vederbörande svenska auktoritet till ansvar för den orättvisa häktningen. Emellertid hade en härvarande handlande Ph., åt hvilken R. S. varit reseexpedit, upptäckt, att denne på sin sista resa till England bedragit honom, men denna beskyllning tillbakavlsade den unge mannen såsom ogrundad och hotade att stämma köpmannen för ärekränkning. Sistlidne lördag visade det sig nu, att R. S. haft tillfälle att från sin förre principal tillegna sig flera äldre vexlar och att han begagnat dessa till att dermed betäcka sina stundom mycket betydliga utgifter för sina orgier i åtskilliga härvarande publika hus, hvarjemte han haft i sigte att om möjligt få de öfverskjutande beloppen kontant utbetalda. Detta har nu icke allenast misslyckats, utan har hans beteende gjort, att han angifvits hos polisen, som tills vidare inspärrat honom i härvarande häkte.