denna tillhört det stulna och hos Ringer på-
träffade kreaturet:
Carely hade sjelf tillstått att han mottagit
bogen af sin vän, och hans påstående att han
fått den till skänks förbättrade icke saken myc-
ket; Det var allmänt bekant att han länge um-
gåtts förtroligt med Ringer, och man visste be-
stämdt att denne haft en medbrottsling. En
af arrendator Hopkins arbetare hade med ed
betygat att han sett två fremmande personer i
beteshagen:
Foxall hade förklarat att han sett de båda
vännerna i sällskap med hvarandra qvällen före
den natt, då brottet begicks, och att han när
han passerade dem, hört Ringer säga: Kom
med mig i natt. Dessutom hade man gjort
sig underrättad om att Carely icke sofvit i sitt
hem, och tyvärr kunde han icke bevisa, hvar
han uppehållit sig, medan stölden föröfvades,
Han talade visserligen om att han tillbragt
hela den ifrågavarande natten i den stuga, han
kort förut hyrt, men ingen hade sett honom,
under det han var der, ej heller då han kom
dit eller gick derifrån. Alltså blef ingen vigt
fästad vid detta påstående.
Det syntes på jurymännens ansigten att dessa
många omständigheter öfvertygat dem om hans
brottslighet. Då han såg dem i ögonen och
läste sin dom i dessa, intogs han af förtviflan:
Salen; domarne och de många åskådarne dan-
sade för hans syn, ech han måste stödja sig
mot karmen al en stol, för att icke falla omkull.
Plötsligen återfick han kraft; han rätade ut
sig till sin fulla längd, vände sig till Ringer,som
stod bredvid honom; och sade med imponerande