Article Image
vit bjudna att öfvervara riksdagens öppnande; — att det icke kunde vara passande, att nämnde embetsmän aktades ringare, än hvarje liten stabsofficer och. kopist i konungens kansli — samtatt vi förmodade, det riksmarskalken, vid uppgörandet af det nya ceremonielet för riksdagens öppnande å rikssalen, icke skulle glömma; att det finnes chefer och råder uti hufvudstadens embetsverk; hvilka icke äro riksdagsmän samt, — äfven för deras ålders skull — ej lämpligen borde vid det högtidliga första saramanträffandet emellan konungen och folkets representanter å rikssalen, hänvisas till trängseln å läktaren; Men riksmarskalken Sparre har icke det ringaste frågat efter dessa, både fullt befogade och höfligt framställda vinkar, utan han har i det nya ceremonielet följt det gamla så troget han någonsin kunnat och antagligen ansett hvarje rättelse deruti för en styggelse: Ty han bar bibehållit de gamla roliga föreskrifterna, att konungen och hertigarne skola i Storkyrkan sitta ci de bänkar,, — bänkar, huru plebejiskt! — atill hvilka dörrarne öppnas af kammarjunkare (märk öppnas af kammarjunkare), hvilka alltså här fungera såsom kyrkvaktare; — attiprocessionen från rådsrummen till rikssalen skola finnag adrabanter, (d: v. s. dertill uppklädda hästgardister); pager (d. v. s. dertill utklädda kadetter); 12 ahärolder (d. v. s. dertill, med guld och beslag, spårar och kåpor,, utklädda kopister och kanslister i konungens kansli); den högst lysande arikshärolden; alla hofjunkare och kammarjunkare samt alla andra slags hoftjenare; alla skrifvare och embetsmän i nämnda kansli samt alla slags före detta eller nuvarande stabsofficerare — att dessa skola gå framför ackonungen med krona, spira och mantel; — att ändan af manteln skall uppbäras af tjenstförrättande öfverstekammarherren och sidorna af två öfverstekammarjunkare,; — att rikshärolden skall å rikssalen intaga sin plats å en liten bänk, vid ingången till skranket, — samt att rikets herrar och talmännen skola ataga plats å de för dem framställda taburetter:; Utom detta allt, har riksmarskalken, rörande slutet af ceremonien på rikssalen; stadgat ordagrant följande: Inför konungen uppträda kamrarnes talmän, hvar för sig, att, i kamrarnes namn, framföra deras underdåniga vördnade, nemligen uti granna tal; samt att, efter talens slut och af h. e. herr riksmarskalken ånyo gifvet tecken; främträda talmännen att kyssa konungens hande. I den nu gällande riksdagsordningen står, såsom ofvan är anfördt, undersåtliga vördnada När således riksmarskalken säger cunderdånig vördnade, så felar han mot grundlagen, som; enligt 3 i regeringsformen, skall i hvarje särskildt fall efter ordalydelsen tillämpas. Härvid länder det honom ingalunda till ursäkt; att han, af kärlek till det gamla ceremonielet och 26 i den upphäfda riksdagsordningen, i hvilka orden aunderdånig vördnade begagnas, bibehållit detta talesätt. Och ännu mindre kan den lumpna handkyssnings-ceremonien: ursäktas på grund afdet gamla ceremonielet och den gamla riksdagsordningen, destohellre som den sednare alldeles icke omtalar en sådan; från medeltiden lånad; slaf-ceremoni. Genom det nya ceremonielet har riksmarskalken från rikssalens golf utestängt och till trängseln på läktaren hänvisat presidenter i hofrätter och kollegier, erkebiskopen; alla biskopar och pastor primarius; öfverståthållaren och alla lanudshöfdingar; alla general-direktörer, borgmästarne i Stockholm, alla slags råd m. fl.; såvida dessa embetsmän icke äro antingen riksdagsmän, eller kommendörer med stora korset af någon svensk orden eller ock riddare af den högst betydelsofulla Carl XIII:s orden, men deremot insläppt en mängd yngre tjenstemän, tillhörande konungens kansli; och framför allt officerare af alla grader: Vi hade sagt; att om så skedde; det icke skulle vara passande. Allmänheten må nu döma emellan oss och herr riksmarskalken Sparre. Han har emellertid den stora glädjen att, då han icke kunde hindra den gamla riksdagsordningens upphäfvande; han åtminstone förmått uppehålla en del gamla eeremonier, cfädrens lysande minnenc; boven ee — smeten snnenommmnsbosmeesemememetstnemettätrtst sets

22 januari 1867, sida 2

Thumbnail