Skolörna, sädane ; de bor de våra.
En författare i Göteborgs Handelstidning fram-
ställer följande riktiga åsigter i detta ämne:
Hvad skolorna beträffar, så anser jag: 1:mo att
folkskolan bör höjas, så att uti den kan inhemtas
så mycket kunskaper, som, för folket i allmänhet
kan vara någorlunda tillräckligt: Den skulle er-
hålla flera klasser, t.: ex. 4 eller 5, med tillräck-
ligt antal lärare med kunskaper, åtminstone mot-
svarande :-hyad. som menas med studentexamen.
Här skulle läras: Svenska språket, arithmetik, nå-
ot matematik och mekanik, fysik, kanske kemi,
Eunskap om verldsbyggnaden, om djuren och väx-
terna, svenska statsförfattningen, historia och geo-
graf; allt efter lärokurser för ändamålet affattade,
populärt framställde till den vidd, som för ända-
målet kunde finnas lämpligt. Jag har icke nämnt
kristendom, dels emedan jag anser undervisningen
häruti tillkomma presterskapet, hvilket dertill lämp-
ligen må använda skolans lokal, dels emedan jag
icke anser kristendom såsom ett lämpligt föremål
för skolundervisning, enär denna icke bör omfatta
andra ämnen än sådana, hvaruti absolut visshet
kan -vinnas, hvilket uti religiösa frågar väl knappt
torde vara möjligt i vidare mån än hvad beträffar
religionens historiska utveckling. Det kan synas,
som om jag för folkskolan upptagit väl många
ämnen, men intet af dem är för en bildad men-
niska umbärligt, och jag skulle heldre vilja lägga
till än taga ifrån. Allt beror på den omfattning
man gifver dem. Jag har härvid antagit att bar-
net, då det kommer till folkskolan, kan läsa hjelp-
ligt innantill; huru de skola lära detta, dermed
ämnar jag icke sysselsätta mig, utan endast an-
märka att den fasta folkskolan dertill icke är
mycket lämplig, särdeles derför att vägen dit för
dö små barnen vanligen torde vara för lång.
Ehurn folkskolan och elementarläroverket böra
hvar för sig vara ett helt, så böra de icke sins-
emellan sakna samband; så böra lärarne kunna
förflyttas från den ena till den andra, äfvensom
öfvergången- från folkskolan till elementarlärover-
ket bör vara lätt, så att i en viss klass (icke den
sista) af folkskolan inhemtas precist så mycket
som fordras för inträde i elementarläroverkets läg-
sta klass;
2:0 att elementarläroverken böra reorganiseras
så, att ett högre kunskapsmått än nu fordrades
för inträdet, så att de lägsta klasserna kunde in-
dragas), och gossarne, när de komme dit, vore
så försigkomne, att de, särdeles om läsningen icke
ställdes på hemlexor, kunde sköta sig sjelfva utan
privatlärare. Först nu skulle undervisning i frem-
mande språk vidtaga. Undervisningen i allt skulle
ställas så, att ungdomen finge företrädesvis lära
sådant som i allmänna lifvet först och främst be-
höfves. Främst sätter jag kunskap om den verld,
enkannerligen det land, der vi lefva och hafva vår
varelse, historia, räknekonst, matematik, lefvande
språk m. m. Studiet af de döda språken anser
jag lämpligen böra långt framskjutas, kanske ända
till universitetet.
) Härigenom skulle den fördel vinnas, att dels utrymmet
blefvo mera tillräckligt, dels att färre lärare behöfdes, till
följe hvaraf noggrannare urval kunde göras, dels ock att i
allmänhet inga andra komme till det högre läroverket än
sådane, som hade för afsigt förvärfva den högre bildning,
Hvartill deras anlag, som pu någorlunda kunna bedömas,
gjorde dem tjenliga.