denna kostnad är ännu högst betydlig hvarje år, likasom den varit det från jernvägarnes begynnelse. Å sidan 38 och bilagan JV 81 i den före liggande berättelsen synes; att staten ägde dels år 1862 sexton samt hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 tjugoen passagerarevagnar af första klassen; hvilka vagnar hvar för sig innehålla 3 kupeer för tillsammans 24 personer,) äfvensom hvartdera åren 1862 och 1863 sju, men åren 1864 och 1865 fjorton apassagerarevagnar kombinerade 1:sta och 2:dra klassenc, hvilka ckombineradecw?) vagnar innehålla 2 första och 2 andra klassens kupber, rymmande tillsammans 32 personeru, — och dels år 1862 fyratiofyra; 1863 femtio, 1864 femtiotre och år 1865 sextiofem passagerare-vagnar af andra klassen, hvilka vagnar hvar för sig innehålla 4 kupeer för tillsammans 40 personer. Vi finna nu häraf, att det rymmes 40 personer i en andra klassens vagn, men blott 32, — deraf 16 första klass och 16 andra kl:ss passagarare — i en kombinerad vagn och allenast 24 i en första klassens vagn. Anledningen till det sednare är, bland annat, att de förnäme skola hafva godt utrymme och större beqvämlighet, än andra. ÅA hvarje säte inrymmes blott 4 personer; då deremot 5 sammanpackas på hvarje säte i andra klass vagnar. Emedan biljettpriset för en mil är med snälltåg i första klassens vagnar 80 och i andra klassens 60 öre samt med blandadt tåg i första klassems vagnar 75 och i andra klassens 50 öre; så finna vi för det första, att, till fördel för våra förnäma resande, priset för snälltågs-biljett är höjd med endast 5 öre, för första klass passagerare; då det deremot är höjdt med 10 öre för andra klass passagerare, som ju innefattar en orätivisa, i synnerhet, som man dels sitter begqvämare och glesare i en första, än i en andra klassens vagn, och del första, men icke andra klassens vagnar uppvärmas vintertiden; dertill särskilda apparater på statens bekostnad anskaffats år 1865 (se sidan 11); och för det andra att, med beräkning af förenämnda priser, fullastade vagnar gifva per mil, under snälltåg; en förste klass vagn 19 rdr 20 öre; en kombinerad 22 rdr 40 öre och en andra klass vagn 24 rdr samt under blandade tåg, en första klass vagn 18 rdr; en kombinerad 20 rdr och en andre klass vagn likaledes 20 rdr; och således en andre klass vagn under snälltåg 4 rdr 80 öre samt under blandadt tåg 2 rdr mera, än en förste klass vagn; nemligen för hvarje mil af de många tusen som vagnarne hvarje år genomlöpa. Häraf är uppenbart, att staten under snålltåg kan hafva största inkomsten af andra klassens vagnar, mindre af de kombinerade och minsi af första klassens vagnar; samt under blandade tåg mest af andra klassens och de kombinerade vagnarne, men minst af första klassens, hvaraf åter följer, att staten ovilkorligen måste förlora på begagnandet af både första klassens och de kombinerade vagnarne under snälltåg samt af första klassens vagnar under blandade tåg, äfven om dessa förnäma vagnar ständigt upptoges af förnäma resande lika mycket; som andra klassens vagnar: Men detta är alldeles icke förhållandet, — och desto större blifver statens förlust — ty berättelsen innehåller å sid. 39, att år 1865 — då de resandes antal hittills varit störst — befordrats i första klassen, med begge slags tågen, allenast 14,586 personer, men i andra klassen, likaledes med begge slags tågen, 199,069 personer, och å sid: 40 att samma år at hela antalet passagerare utgjorde: första klassens med snälltåg blott 0,7 och med blandade tåg 0,8 procent, men andra klassens med snälltåg 7,4 och med blandade tåg 10,9 procent, hvarförutan å sid. 41 inbemtas, att under år 1865 hela inkomsten af första klassens vagnar utgjort allenast 175,728 rdr 12 öre, men af andra klassens vagnar 911,814 rdr 64 öre. När nu till detta allt kommer, dels att, såsom af bilagan JM 81 synes, canskaffningskostnadena varit för hvarje första klass vagn 2) Person-antalet finnes (genom tryck-brist) icke i 1865, utan i 1864 års berättelse. 3) En om sitt språk mån svensk skulle skrifvit sammansatta eller förenade. Vi måste här bibehålla jernvägs-rotvälskan, på det att jernvägsbyggnads-styrelsen må förstå oss och icke påstå, att vi citerat Oriktiot.