gul Ju. R. Weylandt, grefve N. Gyklenstolpe, Kgl. sekreteraren IL. Sterky, v. häradshöfdingen frih, F. G. Wrede och kgl. sekreteraren F. Hierta. Till våra läsarinnors nöje meddela vi, efter Posttidningen, följande om balen: Konungen bar husar-regementet Konung Carl XV:s uniform, hertigen af Dalarne skärgårds-artilleriets. Drottningen bar en röd sidensarge-klädning, garnerad med svarta spetsar, samt på håretjuveler. Hertiginnan af Dalarne bar en rose-sidensarge-klädning, garnerad med hvita spetsar och perlor samt på håret diadem i guld och perlor. Konungen dansade polka med mademoiselle Servais, mazurka med, fröken H. Fåhracus; 2:dra frangaisen med friherrinnan Åkerhjelm, född Gyldenstolpe, vis-å-vis löjtnant C. Munch och hoffröken Lagerheim, och 3:dje francaisen med friherrinnan Palin, född Koskull, vis-å-vis löjtnanten grefve G. Gyldenstolpe och fru Weber, född Weylandt. Drottningen lät sig föras: i 2:dra francaisen af hofmarskalken af Edholm, vis-å-vis löjtnanten frih. C. G. Wrangel och mamsell Hedvig Thyselius, samt i 3:dje frangaisen af danska envoygen grefve Scheel-Plessen, vis-å-vis ryttmästaren grefve A. von Rosen och fröken Amelie Piper. Hertigen af Dalarne dansade polka med hoffröken Augusta Wrangel, mazurka med fröken Eugenie Daschkoff; 2:dra valsen med fröken Sofie Blomstedt; 2:dra frangaisen med friherrinnan v. Mecklenburg, vis-å-vis majoren frih. Beckfriis och öfverstinnan Ahlström, samt 3:dje frangaisen med friherrinnan Akerthjelm, född Gyldenstolpe, vis-å-vis löjtnant Klintberg och fröken DaschkofF. Hertiginnan af Dalarne lät sig i 1:sta frangaisen föras af kammarherren, frih. G. Ehrenborg, vis-å-vis löjtnanten C. Munch och fröken Sofie Blomstedt. Vid receptionen fördes ordensprestafrerna af hoffröken H. Ijerta och fröken Hedvig Piper. Balen, som börjades kl. half 9, slutades kl, 1, Silfvorbröllop. Kammarjunkaren Odencrantz och dess fru, född Rehbinder, firade i Wadstena nyårsaftonen sitt silfverbröllop i kretsen af anförvandter och vänner. Afliden .voteran. Följande meddelas i Wadstena tidning. Uti en församling straxt utom Wadstena afled sistl. julafton en 84-årig gammal krigare, hvilken bevistat Sveriges sednaste kampanjer. Den gamle, — som wedelst arbete och sin lilla pension ärligt och redligt framlefvat sina dagar ända tills han uppnått sina 79 lefnadsår, — började nu att förlora sin fordna arbetskraft och måste derföre anlita församlingens fattigvård om hjelp till sitt lifsuppehälle, ty den lilla pension som af staten bestods honom var desto värr, alltför obetydlig. Han intogs fördenskull i församlingens fattighus, och måste naturligtvis då till fattigvården afstå sina tillgångar hvilka, efter hans belägenhet, ej voro så obetydliga eller i värde. omkring 400 rår. Hvilken vård bestods väl nu den gamle? Jo, fritt husrum på fattighuset samt ett årligt underhåll af 1, tunna råg, 1 tunna korn, 4 kappar ärter och 6 rdr. Detta var allt som bestods honom. Änskönt han hade sin lilla årliga pension om 48 rdr, så kan väl ändå inses med hvilken brist den gamle måste kämpa på sina sista dagar. Nu, då döden ändstligen som en räddande engel infunnit sig, kunde man väl antaga, att åtminstone hans stoft på ett ordentligt sätt skulle behandlas; men ej ens detta inträffade. Med fattighusgubben var det ej så noga! När likkistan påföljande fredag ändtligen hemtats från Wadstena och stoftet skulle flyttas i densamma, hvilken syn mötte ej då de dermed biträdandes blickar? större delen af likets ansigte samt en del af venstra armen var uppätet af — möss! Hvile nu det öfriga af den gamle krigarens stoft i frid! . I Motala ström. Från Wadstena skrifves: Söndagen den 23 dec. inträffade den mera sällsynta händelsen, att, sedan vetterångaren Svan föregående dag bråkat en ränna genom den temligen fasta isen längs utåt Motalaviken samt vestanstorm med töväder påkommit, all is på viken plötsligen bröt upp och i ofantliga stycken dref nedåt Motala ström samt, utom den s. k. Storbron, som förblef oskadd, omstörtade och förstörde nästan alla fördämningar och broar ända intill Motala verkstad. Hela dagen arbetades med att cbära afc ismassorna, ehuru nästan fåfängt. Isarna kommo i trenne särskilda kolonner: efter de tvenne första syntes viken alldeles ren, men ännu en ytterligare och våldsammare anlände till sist, bestående efter all anledning af stycken, som genom någon omkastning i vinden blifvit utjagade ur smärre vikar och bugter. Flera qvarnar ha blifvit försatta i overksamhet, byggnader blifvit undergräfda, träd omstörtade, balkar och block kastade mot stränderna, men värdet af de uppkomna skadorna kan ännu icke med någon tillförlitlighet uppgifvas. Störd gudstjonst. Från Jönköping skrifves Under aftonsången i östra stadskyrkan sistl. nyårsdag tilldrog sig en händelse, som störande inverkade på församlingens andakt och kyrkofrid. Under det första psalmversen afsjöngs, framträdde nemligen till altaret en i full uniform klädd fånggevaldiger, hvilken under åtskilliga besynnerliga åthäfvor, antydande att mannen icke egde sina sinnens fulla bruk, började afkläda sig det ena plagget efter det andra, hvilka han hängde öfve: altarskranket. Det var temligen tydligt, att han ämnade fullkomligt blotta sig inför Gud och hans församling; men innan den olycklige sinnesförvirrade mannen hann helt och hållet verkställa detta sitt uppsåt, blef han uti sin i alla fall ytterst ofullständiga drägt just i lagom tid observerad af kyrkobetjeningen och bortförd från platsen. Det anses vara troligt att hans förstånd blifvit omtöcknadt i följd af grubbel öfver ekonomiska motgångar. . Folkundervisningen. Egaren af Barsebäck i Skåne, hvarunder äfven lyder Karups gods i Fäåringtofta socken, grefve Vathier Hamilton, har till beredande af en längre tids undervisning åt den fattigare befolkningens barn inom den aflägsnare delen af nämnda socken, öfverlemnat hus och mer än ett tunnland åkeroch planteringsjord, samt derjemte donerat årlig eldbrand af ved, torf och risbränsle till lärarens och skolhusets behof, hvarförutan inom en så fattig och vidsträckt trakt folkundervisningen med svårighet kunnat vidare befrämjas. Hög ålder. I Landskrona har den 3 d:s aflidit enkefru Elisabeth Hafström, i den ovanligt höga åldern af nära 101 år. — Den aflidna efterlemnar 4 barn, 24 barnbarn och 12 barnbarnsbarn. I fjol firade hon i kretsen af talrika anförvandter sitt 100:de år, då ännu frisk och i besittning af sina fulla själskrafter. Ward Lrnån SXdarhamn alrifvaa dan A dannag