gul Ju. R. Weylandt, grefve N. Gyklenstolpe, Kgl. sekre-
teraren IL. Sterky, v. häradshöfdingen frih, F. G. Wrede
och kgl. sekreteraren F. Hierta.
Till våra läsarinnors nöje meddela vi, efter Posttidningen,
följande om balen: Konungen bar husar-regementet Konung
Carl XV:s uniform, hertigen af Dalarne skärgårds-artilleriets.
Drottningen bar en röd sidensarge-klädning, garnerad med
svarta spetsar, samt på håretjuveler. Hertiginnan af Dalarne
bar en rose-sidensarge-klädning, garnerad med hvita spetsar
och perlor samt på håret diadem i guld och perlor.
Konungen dansade polka med mademoiselle Servais,
mazurka med, fröken H. Fåhracus; 2:dra frangaisen med
friherrinnan Åkerhjelm, född Gyldenstolpe, vis-å-vis löjt-
nant C. Munch och hoffröken Lagerheim, och 3:dje fran-
caisen med friherrinnan Palin, född Koskull, vis-å-vis löjt-
nanten grefve G. Gyldenstolpe och fru Weber, född
Weylandt.
Drottningen lät sig föras: i 2:dra francaisen af hofmarskal-
ken af Edholm, vis-å-vis löjtnanten frih. C. G. Wrangel
och mamsell Hedvig Thyselius, samt i 3:dje frangaisen af
danska envoygen grefve Scheel-Plessen, vis-å-vis ryttmästa-
ren grefve A. von Rosen och fröken Amelie Piper.
Hertigen af Dalarne dansade polka med hoffröken Augusta
Wrangel, mazurka med fröken Eugenie Daschkoff; 2:dra
valsen med fröken Sofie Blomstedt; 2:dra frangaisen med
friherrinnan v. Mecklenburg, vis-å-vis majoren frih. Beck-
friis och öfverstinnan Ahlström, samt 3:dje frangaisen
med friherrinnan Akerthjelm, född Gyldenstolpe, vis-å-vis
löjtnant Klintberg och fröken DaschkofF.
Hertiginnan af Dalarne lät sig i 1:sta frangaisen föras af
kammarherren, frih. G. Ehrenborg, vis-å-vis löjtnanten C.
Munch och fröken Sofie Blomstedt.
Vid receptionen fördes ordensprestafrerna af hoffröken H.
Ijerta och fröken Hedvig Piper.
Balen, som börjades kl. half 9, slutades kl, 1,
Silfvorbröllop. Kammarjunkaren Odencrantz
och dess fru, född Rehbinder, firade i Wadstena
nyårsaftonen sitt silfverbröllop i kretsen af an-
förvandter och vänner.
Afliden .voteran. Följande meddelas i Wadstena
tidning. Uti en församling straxt utom Wadstena
afled sistl. julafton en 84-årig gammal krigare, hvil-
ken bevistat Sveriges sednaste kampanjer. Den
gamle, — som wedelst arbete och sin lilla pension
ärligt och redligt framlefvat sina dagar ända tills
han uppnått sina 79 lefnadsår, — började nu att
förlora sin fordna arbetskraft och måste derföre
anlita församlingens fattigvård om hjelp till sitt
lifsuppehälle, ty den lilla pension som af staten
bestods honom var desto värr, alltför obetydlig.
Han intogs fördenskull i församlingens fattighus,
och måste naturligtvis då till fattigvården afstå
sina tillgångar hvilka, efter hans belägenhet, ej
voro så obetydliga eller i värde. omkring 400 rår.
Hvilken vård bestods väl nu den gamle? Jo, fritt
husrum på fattighuset samt ett årligt underhåll af
1, tunna råg, 1 tunna korn, 4 kappar ärter och 6
rdr. Detta var allt som bestods honom. Änskönt
han hade sin lilla årliga pension om 48 rdr, så kan
väl ändå inses med hvilken brist den gamle måste
kämpa på sina sista dagar. Nu, då döden ändstli-
gen som en räddande engel infunnit sig, kunde
man väl antaga, att åtminstone hans stoft på ett
ordentligt sätt skulle behandlas; men ej ens detta
inträffade. Med fattighusgubben var det ej så
noga! När likkistan påföljande fredag ändtligen
hemtats från Wadstena och stoftet skulle flyttas i
densamma, hvilken syn mötte ej då de dermed
biträdandes blickar? större delen af likets ansigte
samt en del af venstra armen var uppätet af —
möss! Hvile nu det öfriga af den gamle krigarens
stoft i frid! .
I Motala ström. Från Wadstena skrifves: Sön-
dagen den 23 dec. inträffade den mera sällsynta
händelsen, att, sedan vetterångaren Svan föregåen-
de dag bråkat en ränna genom den temligen fasta
isen längs utåt Motalaviken samt vestanstorm med
töväder påkommit, all is på viken plötsligen bröt
upp och i ofantliga stycken dref nedåt Motala
ström samt, utom den s. k. Storbron, som förblef
oskadd, omstörtade och förstörde nästan alla för-
dämningar och broar ända intill Motala verkstad.
Hela dagen arbetades med att cbära afc ismassor-
na, ehuru nästan fåfängt. Isarna kommo i trenne
särskilda kolonner: efter de tvenne första syntes
viken alldeles ren, men ännu en ytterligare och
våldsammare anlände till sist, bestående efter all
anledning af stycken, som genom någon omkast-
ning i vinden blifvit utjagade ur smärre vikar och
bugter. Flera qvarnar ha blifvit försatta i overk-
samhet, byggnader blifvit undergräfda, träd om-
störtade, balkar och block kastade mot stränderna,
men värdet af de uppkomna skadorna kan ännu
icke med någon tillförlitlighet uppgifvas.
Störd gudstjonst. Från Jönköping skrifves
Under aftonsången i östra stadskyrkan sistl. nyårs-
dag tilldrog sig en händelse, som störande inver-
kade på församlingens andakt och kyrkofrid. Un-
der det första psalmversen afsjöngs, framträdde
nemligen till altaret en i full uniform klädd fång-
gevaldiger, hvilken under åtskilliga besynnerliga
åthäfvor, antydande att mannen icke egde sina
sinnens fulla bruk, började afkläda sig det ena
plagget efter det andra, hvilka han hängde öfve:
altarskranket. Det var temligen tydligt, att han
ämnade fullkomligt blotta sig inför Gud och hans
församling; men innan den olycklige sinnesförvir-
rade mannen hann helt och hållet verkställa detta
sitt uppsåt, blef han uti sin i alla fall ytterst ofull-
ständiga drägt just i lagom tid observerad af kyr-
kobetjeningen och bortförd från platsen. Det an-
ses vara troligt att hans förstånd blifvit omtöck-
nadt i följd af grubbel öfver ekonomiska mot-
gångar.
. Folkundervisningen. Egaren af Barsebäck i
Skåne, hvarunder äfven lyder Karups gods i Fäå-
ringtofta socken, grefve Vathier Hamilton, har till
beredande af en längre tids undervisning åt den
fattigare befolkningens barn inom den aflägsnare
delen af nämnda socken, öfverlemnat hus och mer
än ett tunnland åker- och planteringsjord, samt
derjemte donerat årlig eldbrand af ved, torf och
risbränsle till lärarens och skolhusets behof, hvar-
förutan inom en så fattig och vidsträckt trakt
folkundervisningen med svårighet kunnat vidare
befrämjas.
Hög ålder. I Landskrona har den 3 d:s aflidit
enkefru Elisabeth Hafström, i den ovanligt höga
åldern af nära 101 år. — Den aflidna efterlemnar
4 barn, 24 barnbarn och 12 barnbarnsbarn. I fjol
firade hon i kretsen af talrika anförvandter sitt
100:de år, då ännu frisk och i besittning af sina
fulla själskrafter.
Ward Lrnån SXdarhamn alrifvaa dan A dannag-