STORBRITANIEN: Den allmänna sinnesstämningen med afseende på fenierna är för ögonblicket något lugnare i England, men reformagitationerna hafva i stället åter börjat antaga en djerfvare karakter. I första veckan af februari skall parlamentet öppnas af drottningen i egen person, och redan påföljande måndag hafva reformvännerna för afsigt att i London föranstalta ett storartadt reformmöte, i likhet med det, som der egde rum den 3 sistlidne december. FRANKRIKE. Statsrådet lär, enligt uppgift i tidningen France; hafva gjort betydliga: nisation. I lagstiftande kamrarne tros förslaget komma att möta mycket motstånd. En af de republikanske ledarne från 1848 föreslår i tidningen Siecle införande af schweitziska försvarssystemet i Frankrike: Tidningen Liberte har från Miramare mottagit ganska lugnande underrättelser om kejsarinnan Charlottes helsotillstånd. Det berättas allmänt att kejsaren ämnar företaga en resa till Spanien och Portugal. Ryktet torde dock tarfva bekrcäftelse, men visst är, att läkarne tillrådt kejsaren ombyte af luft. General Fleury beredde sin herrskare en egendomiig öfverraskning vid sin återkomst från Florens: Han medförde nemligen en fullständig samling af de karrikatyrer och pamfetter, hvilka sedan 1859 utkommit i Italien öfver och mot kejsaren. Såsom det berättas, skall kejsaren genast hafva märkt Florys afsigt härmed och yttrat till den tjenstfärdige generalen: Det är onödigt att visa mig allt det der. PORTUGAL. Kamrarne sammanträdde den 2 dennes. Det förljudes, att förslager till vigtiga reformer i administrationen och finansväsendet komma att föreläggas dem: SPANIEN. En korrespondent från Madrid till franska tidningen Temps skrifver; bland annat, den 23 december: Arresteringarne hafva nu fortfarit under tvenne månader och i det ögonblick jag skrifver, utföras de med sådan ifver, att till och med domare och rester, synnerligen i Catalonien, börja ledsna. essa herrars protester, uppsatte i vördnadsfulla ordalag, hafva inbringat sina respektive författare en skrapa från kapten-generalen, hvilken i ett officielt budskap till provinsen säger: Prester och domare äro uttryckligen förbjudne att gifva intyg om några häktade personers frejd och karakter, med mindre de militära myndigheterna infordra sådana intyga För att rätt fatta grymheten i detta påbud, måste man erinra sig, att arresteringarne verkställas under förevändning af, att den allmänna moralen blifvit kränkt, eller den allmänna ordningen störd, och att alla de olycklige, hvilka inspärrats i fängelserna eller deporterats, i de ministeriela tidningarna stämplas såsom vagabonder, eller spelare, eller upprorsmakare, eller spetsbofvar, eller