emellertid fortfarande Adam och Eva, hvarifrån
han skref massor af bref på det finaste bland allt
fint velinpapper. Kaptenen var icke någon obil-
dad tölp — icke någon vanlig vinglare. Han kunde
spela och sjunga med mycken smak, talade flytande
flera språk; han var en icke dålig tecknare, skref
ypperliga sonetter och kom aldrig i förlägenhet för
e.t infall. Såsom fullkomlig man af verld intres-
serade han sig lifligt för pris-boxningar och tog
segervinnarne under sina vingars skugga. Han
delade, i korthet sagdt, mesta delen af sin tid
mellan boxare, konstberidare och skådespelare och
hade under allt detta stigit i graderna till major.
Slutligen lemnade ban Bristol och for till Chelten-
ham. Der hade han ekipage, köpte hästar och
förlofvade sig med en enka, som egde en betydlig
förmögenhet. Allt tycktes gynna honom, då hastigt
någon maska i den skickligt hopspunna väfnaden
måste hafva brustit, ty han var en vacker dag på
ett hemlighetsfullt sätt försvunnen. Nu dök han
upp i Chatham, der han skref ett bref till värden
å Adam och Eva, dateradt Fort Pitt. Det
ette deri bland annat: Jag är hufvudsakligen härför
militära uträttningars skuld med öfverste-kommen-
danten, hvilken jag skall åtfölja till Indien såsom
äldste adjutant och brigad-major. Han uppgaf
sin blifvande adress sålunda: P. H. Chisholm Hay,
4:e brigaden, Allahabad, nordlig provins i Indien
och begärde att framtida meddelanden skulle göras
honom under denna adress. I Chatam hyrde han
rum för sex månader mot 18 rdr i veckan och gaf
sig utför att vara öfveruppsyningsman vid dockorna;
han fortsatte sitt förra lefnadssätt, men då köpmän
och handtverkare slutligen kommo underfund med
omöjligheten att få några penningar af honom för
de varor, de lemnat, anmälde de honom i stadens
poliskammare, hvilket åter hade till följd, att ma-
joren dömdes till tre månaders fängelse, derför
att han tillnarrat sig varor under falskt namn. De
1,800 rdr han erhöll från skattkammarkansleren,
hade han äfven tillnarrat sig under falska upp-
gifter, ty den sig så kallande kaptenen var inga-
lunda berättigad att skrifva i fru Chisholms namn.
Hela historien är emellertid temligen romantisk.
I Bristol kommer mången ännu ihåg den elegante
mannen i gredelina handskarne och med det alltid
öppna cigarrfodralet. Man tror sig veta, att han
är son till en dam af börd och att hans fader an-
slagit 13 rdr i veckan till fyllande af hans lefnads-
behof, hvilken uppgift synes bekräftas af det ofvan
omtalade penningebrefvet med denna summa i post-
anvisning. Det har vidare upplysts, att han gjort
försök att draga ytterligare 1,800 rdr, men hvilket
mistlyckades i följd deraf, att regeringen icke un-
der loppet af tre år fick lemna större understöd
till en och samma person ur ofvan omtalade fond.
Han vände sig då till en annan understödsfond,
och hade han yiterligare några dagar fått vara på
fri fot, är det högst sannolikt, att han lyckats till-
narra sig ytterligare 1,800 rdr.