frågade den ene. Va ja heder? ja dä ved ja.
sannerlia inte mä nån bestämdhed, för når ja
ble föd, ble mi broer åså föd, å så to far en
stut å körde te prestagår å låt presten döpa
oss; men på bakväjen skena stuten, å en åf
vos bröt halsen åf sej. Om dä nu justament
va ja, som bröt halsen å mej, så heder ja Per,
men va dä bror mi så heder ja Anders.
Nytt fråm Utah, Denna mormon-
kolomi har nyligen lidit en svår förlust genom
sin biskops, Peter Schwmit, död. Denne äre-
vördige prestman var 37 år gammal vid sin
död och efterlemnar 11 hustrur och 44 små
barn, hvilka gråta vid hans graf. Denna af-
komma är en småsak mot mormon-öfverste-
presten Brigham Youngs, ty denne herre ingick
nyligen sitt 253:dje äktenskap och är till dato
fader till 623 barn:
En engelsk baron Falk von
Essen, För omkring tre eller fyra månader
sedan ankom en talangfull ung man med gentle-
manlika later till staden Clifton, och under sitt
korta uppehåll der blef han upptagen och gerna
sedd inom gräddan af stadens societet. Han gick
och gällde för att vara en kapten Patrick Chis-
bolm Hay — var hvad man kallar något vidlöftig
af sig — förstörde mycket penningar — var alltid
liberal i sällskaper och tycktes, med ett ord sagdt,
taga verlden mycket lätt. Hans första uppträdande
i Bristol var emellertid icke så storartadt och gentle-
mannalikt. Han kom, ingen visste hvarifrån, och
glog ned gina bopålar i värdshuset Turkhufvudet,
hvilket han efter ett kort uppepal utbytte mot
värdshuset Adam och Eva. Vid sin ankomst till
det sistnämnda begärde han blott ett rum öfver
natten, och då mannen hade godt sätt att vara och
förstod att lägga sina ord väl uppfyllde man
med nöje hans önskan. Uppehållet förlängdes emel-
lertid dag för dag. Fremlingen -- kapten iarmån,
som han enligt egen uppgift var — hade emellertid
en påfallande klen garderob, såväl till mängd som
beskaffenhet. Orsaken till detta lilla missförhål-
lande uppgaf han vara den, att hans packning låg
qvar vid jernbanstationen. Garderoben var emel-
lertid så inskränkt, att kaptenen egde blott en
skjorta, och för att alltid hålla sin yttre menniska
i ett så hyggligt skick som möjligt, tvättade han
denna tidt och ofta sjelf. Stundom hände honom
det lilla missödet, att skjortan icke hann torka,
utan att han fick sätta den på sig våt. Men ytter-
ligt renlig var han emellertid. Aldrig gick han ut
på Saorgonen utan att hafva badat, och det skulle
aldrig hända honom att sätta på sig ett klädes-
plagg, som icke af uppassaren blifvit ordentligt och
väl borstadt. Då nu värden och hans dotter icke
kunde upptåcka ens någon tillstymmelse till några
saker i den resandes rum togo de sig friheten att
göra några närmare förfrågningar, hvarpå kapte-
nen upplyste dem, att han motsåg en penninge-
remiss inom ett par dagar och att han då skulle
göra upp sin räkning. En morgon fick han ett
bref, som innehöll 13 rdr i postanvisning, och denna
händelse ingaf hans värd en smula förtroende.
Kort efter sin ankomst till värdshuset skref han
ett bref på 4 sidor till grefve Derby, som han vi-
sade för värdens dotter och i hvilket han uppgaf,
att han hade uppoffrat tusentals riksdaler för att
befordra utvandringen till engelska kolonier, och
då han rade barn och barnbarn att öfverföra till
Amerika, anhöll han hos regeringen om något un-
derstöd. Detta bref var skrifvet i en fru Chisholms
namn, ett namn i England väl kändt i samband
med dylika utvandringsplaner. Ett svar från gref-
vens sekreterare ankom, i hvilket upplystes, att fru
Chisholm var fullt berättigad till erhållande af
understöd från den kungliga understödsfonden och
att någon åtgärd skulle vidtagas inom några få
dagar. Detta bref afsändes nu till skattkammar-
kansleren och till svar fick han en vexel på 1,800
rdr jemte ett tryckt formulär till qvitto. Kapten
Hay daterade icke sina bref från värdshuset Adam
och Eva, dertill var han för slug. Han besökte
dagligen Drottningens hotell och satte sig deri-
genom i ti.lfälle att skrifva sina bref på papper,
som var stämpladt med detta hotells namn. Det
var ju en helt naturlig sak att fru Chisholm skulle
bo på ett första klassens hotell och vår hederlige
kapten skötte sitt spel i öfverensstämmelse dermed.
Vexeln förvandlades genast i reda penningar och
kaptenen grep sig nu med allvar an att ställa sin
garderob i ordning. Todd, skräddaren, hedrades
med en beställning af två bonjourer och en ytter-
rock; Edwards, lärftskramhandlaren, mottog och
utförde beställning på ett dussin skjortor, ett dus-
sin strumpor, ett dussin manchetter, ett dussin lös-
kragar, ett dussin finaste linnenäsdukar, förutom
en väldig mängd halsduksflingor och handskar.
Ett guldur och en guldnål inköptes och en massiv
guldkedja, som kostade 270 rdr, fullbordade ut-
rustningen. Moderna stöflor hemsändes från sko-
makare på modet och sak samma med hattar. Gä-
stens på Adam och Eva yttre menniska hade
undergått en komplett förvandling; i stället för den
något tvetydige kaptenen hade trädt den fullän-
dade gentleman, vi i början af vår berättelse pre-
senterade för våra läsare. Denna förvandling för-
vånade något hvar och hans sätt att hastigt och
lustigt göra öfver med sina pengar ingaf ett visst
förtroende till hans soliditet. Han uppgaf sig ega-
aktier i ett stort bolag, som hade leveranser till
kronan och att han derifrån erhöll betydlig utdel-
ning. Den glade fremlingen var med öfverallt.
Teatern hade att fägna sig åt hans synnerliga väl-
vilja; ban sällskapade mycket med de förnämste ar-
tisterna. En af desse erhöll en dag i present en
massiv guldring i utbyte mot sitt visitkort. Ilans
cigarrfodral stod öppet för hela verlden och hans
frikostighet gick så långt, att man fastmera ansåg
konom för en narr än en skurk. Och dertill var
hans toilette så utsökt, hans sätt att vara så öfver-
lägset och hans smak så raffinerad. Två gånger
som dagen drog han på nya gredelina handzakar,
som kostade 3 rdr paret. I galanteribodarne var
han städse en välkommen kund och besökte ofta
sådana ställen i sällskap med ett par af de förste
artisterna vid ett i staden varande konstberidare-
aällelran samt att nan dammar hvilkas anocpnenda 1