d. 25 okt. 18560, till pensionering H af konung Oscars hofstat och H betjening, årligen 19,600 rdr; vid betraktande hvaraf det synes ganska märkligt att genom samma skrifvelse anvisats till understöd åt äldre officerare och underofficerare samt läkare, som i krig deltagit, endast 20,000 rdr, ehuru de voro 200 till antalet. Detta anslag var ej begärdt af K; M:t; som deremot äskat anslaget till hofvets betjening; d. 24 okt: 1860, för Carl XV och 1 gemåls kröning . :: . -167;400: — eller 100,000 rdr mera än för hans sparsamma faders kröning, deribland 32,094 rdr för till hufvudstaden under kröningen . kommenderade trupper från landsorterne; d; 19 aug: 1863, för enkedrottning Desiderias begrafning. . 51,387: — deribland till k. teaterdirektionen för inställda skådespel under sorgetiden icke mindre än 14,000 rdr; hvilket belopp rikets ständer väl betalte, men :. under yttrad missbelåtenhet och med anmärkning, att något GS afbrott i representationerna å öfriga hufvudstadens teatrar och uti andra offentliga nöjen icke egt rum; d. 28 nov: 1863, till pensionering af nämnda enkedrottnings hofstat af lägre tjenstegrad, årligen 12,171 rdr; vid betraktande hvaraf det är märkligt, att genom samma skrifvelse anslagits till understöd åt efter 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande landtvärnsmän; icke mindre än 365 till antalet, allenast 10,000 rdr årligen. Det förra anslaget begärdes af K: M:t, men icke det sednare; 11 april 1863; till godtgörande af tid efter annan uppkomna brister i den för K. M:ts hofhållning anvisade anslagssumma, som årligen utgjort . 630,000 rdr : : : : 3: 1,000,000:— Sålunda har svenska folket fått under icke fullt 20 års tid betala årligen till hofbetjeningens af högre och lägre grader pensionering efter 2 konungar och en drottning, som dock hvar för sig efterlemnat betydlig förmögenhet; 60,666 rdr, och för en gång för kungl. begrafningar och kröningar m. m. 2,087;190 rdr 19 öre, för hvilka penningar, om de varit i behåll; minst hälften af det antal gevär med patroner kunnat anskaffas, som fordras för ett tindamål; hvilket är vigtigare; än hvarje annat; nemligen det gamla, älskade fäderneslandets försvar. Må 1867 års riksdagsmän lägga detta allt väl på hjertat och samvetsgrannt ihågkomma; att de icke representera ett rikt folk; utan ett, som tryckes af öfver 200 millioner utländsk skuld, för betalning af hvilken till kapital och ränta landet måste gå under; om, såsom hittills, det fortfarande slösas med landets tillgångar. ee —— — — Q-Z —eeeeseemms RAT En s