Kardinal Richelieu ooh Maria af Medicis, af J. F. de Saint-Germain: (Forts, från föreg. n:r.) VII Aldrig har väl så mycket händt en person på en och samma dag. Betänk blott i hvilken rastlös verksamhet Robert varit under loppet af aftonen: Klockan sex sågo vi bonom taga afsked af kardinalen; klockan sju anlände han till dennes hotell i Paris, klockan åtta tillbragte han några ljufva ögonblick vid fontänen; klockan nio sökte han Machiavelli i enkedrottningens salonger; klockan tio väntade han honom i Lilla Luxembourg; klockan elfva hade han det nöjet att lemna denna intressanta person i guvernörens öfver Chatelet vård. Huru hade allt detta tillgått? Det tänkte han icke på. Man ihågkom endast att han icke druckit af källans vatten i sällskap med sitt hjertas vän. Han erinrade sig lifligt Rachels förskräckelse, då hon med förtjusande häftighet ryckte ifrån honom dryckesskålen, hvilken, enligt den gamla sägnen, hos den af tvänne älskande, som ensam drack derur, fullkomligt utplånade minnet af den andra. Aldrig har väl ett jag vill icke, uttaladt af en qvinlig stämma, varit så ljuft att höra för den, till hvilken det blifvit yttradt. Han började skratta, när han tänkte på den nyfikne Mechiavelli; som; då han låg på lur