presenterna icke äro så gedigne, så har man lika roligt för det. Man promenerar, röker cigarr, dricker ett glas punsch för halfva sin inträdesafgift, eller, om detta icke konvenerar, byter och kyter med de små fröknarne n:o 1 och 2 och 3 och så vidare, hela långa raden i den egentliga bazaren. De ha fullt upp att göra, dessa fröknar, med att tillfredsställa den köpslagande mängdens olika smak för tuppar med och utan läte, syskrin; speglar, dosor, kammar, tändsticksställ och Gud vet hvad allt. De nordiska granarne, hvilka för ett landets barn skulle förefalla något torra, utöfva emellertid på oss stockholmare en uppfriskande verkan och gifva hufvudsalen en friskare teinte. Och skulle man icke ha ett för dessa naturens något vissna skönheter öppet sinne, skall tvifvelsutan messings-harmonimusiken, interfolierad och understödd af spenabarns och andra barns ljud och trumpeters och lergökars pipande förmå att för stunden bortblåsa bekymren och framtralia en och annan solklar, leende bild från hänsvunna dagar. Den har en gemytlig och hemtreflig anstryknving, denna bazar — åtminstone innan den sednare på aftonen blifvit öfverbefolkad och evolutionerna på tiljan börjat; öfverallt ser man grupper, glada leende grupper: pappor och mammor och kycklingar små: Och medan mammorna under en susande gran — tänk så pittoreskt! — eller vid den sorlande vattukälla (som stod ute i parken i somras) gifva hvarandra del af dagens vigtigaste nyheter och afhandia julstöket i alla dess olika former, slinker pappa så oförmärkt in i Toddylund, der vännen och grannen och den ångande toddyn vinka så vänligt och godt, och emellertid leka plantorna vilda jagten i salen, eller, om de äro af mindre liflig natur, knoga omkring med vidöppna munnar och beundra de märkvärdiga taflorna och de förgyllda kronorna och hvad mera grannt der kan vara att skåda: Och när då hr Meurke drar sitt blå skynke (förlåt! — förhänge) åt sidan och de små konstfärdiga dockorna under öfverinseende och ledning af en osynlig, högre makt börja uppföra sina lekar och dansar och tragikomiska äfventyr, — då jubla unga och gamla; pappa får lof att lemna toddyn och ta lillan på armen och den harmoniska orkestern åter får tillfälle att ta en tuting och hvila sina uppblåsta kindben, ty marionetter som andra menniskor dansa efter strängaspel och icke efter hornalåt. Allt är som sagdt fröjd och gamman och den som inte är nöjd med trädockorna väntar beskedligt tilldess han får se de små och stora lefvande dockorna deruppe på scenen (hvilkas antal nu är ökadt med systrarne Fabieux och Theobalda Springer) och hr Clausen och den mohamedanske trollkarlen Solvarg eller Soliman eller hvad han heter och fru Sauvlet och professor Waros dimbilder, under hvilkas förevisande orkestern ofta på det vänligaste understödjes i sina bemödanden att smeka hörselorganerna af hvar och en som tupp eller pipa har; och under öfver alla under en till sist uppgående sol af Collinska slaget; som upplyser affärden, under det att dender trumpeten uppifrån läktaren ännu ute på gatan sänder oss sin sista ton: Mr Jackson Haines ämnar, enligt annons i dagens nummer, redan i morgon middag; om väderleken det tillåter, börja en serie af 10 representationer på isen utanför Sillbofvet. Inhägnad är der uppförd och sittplatser beredda. — Hr Haines öppnar äfven en undervisningskurs i sin konst för 100 elever af båda könen. En del skola betala undervisningen, och en del få den kostaadsfritt; Hela inkomsten från eleverna har den unge amerikanaren — mycket lämpligt — anslagit till att öka den i anledning af vår representationsreform stiftade December-fonden för upprättande af en fri akademi i Stockholm. opera maskrad. Sedan någon tid hafva vi hört obestämda rykten om, att en operamaskrad af det gamla gustafvianska slaget skulle vara att förvänta i jul. Vi kunna nu lemna våra läsare den för mången säkert kärkomna underrättelsen, att en sådan maskerad verkligen är ämnad att gifvas tjugondedag-jul och att tillrustningar derför redan äro började. Det gamla golfvet från fordom är nemligen icke längre i bebåll, hvarför nytt sådant till salongen måste göras. Hela våningen 1 tr: upp kommer att upplåtas och ingången till