efter rätt vårda den. Vi skola kasta en hastig
blick öfver några ämnen af de, som härmed
sammanhänga. Att den bekämpar envåldslusten
hos furstar, aristokrater och prester, som förr
ansågo sig ensamme ha rätt till bildning och
derför äfven till all makt, är förut antyds. Det
var derför naturligt, att många af dessa kaster
ifrigt motsatte sig Sahlströms förslag om folk-
skolors anläggande och i följd deraf blefvo hans
häftigaste antasonister i mycket annat. —
Vanan att rådfråga sitt förstånd och det natur-
enliga, som sann bildning, äfven i sitt elementära
skick, alltid medför, skakar mer än något annat den
religiösa dogmtro och blinda katekesläsning, som
i alla tider gjort isynnerhet de katolska län-
derna till ett uppgifvet gärde för prester och
munkar. Hos oss är icke heller det onda rik-
tigt uppryckt med rötterna, ty ännu hålla stats-
kyrkans helige flitigt på med att räkna skylarne
på den okunnige bondens åker och lammen
från hans hjord, för att smörja egna kroppar.
Annu lefver mångenstädes Kalkas-kulten, fastän
långt mindre än i den enda saliggörande kyr-
kans länder, och det just till följd af den sunda
blick, som naturen gifvit nordens folk och den
lilla upplysning, som folkskolan skänker. Dess
utvidgning; hvars förespråkare vi genom denna
artikel önska få vara, lemnar vidare åt folket
en sannare underrättelse om naturens verksam-
het och bearbetning, hvarigenom det blir möj-
ligare för den arbetande jordbrukaren eller bergs-
mannen, att vättre sköta sin torfva, att från
den få ett rikare ax, från skogens dryader
hemta månget alster, som han förut ej känt,
samt med naturens egen kraft spränga sig ned
till vettarne i schackten och der hemta metal-
lisk egendom; den ingen trollformel då förmår
qvarhålla. Detta är fördelar, dem landet hemtar
från en utspridd naturkännedom, när äfven
det arbetande slägtet deruti är associeradt.
Men vi kunna uppteckna ännu flera sådana:
insigten om nyttan af bättre inrättade verktyg;
om nödvändigheten att snyggare och prydligare
inrätta sina hem, hvarmed nära sammanhänger
vården om sin egen kropps hälsa, som nu ofta
härjas affarsoter, ursprungnefrån osnygghet i födo-
ämnen och lefnadssätt. Naturläran meddelar äfven
uppgifter om att helsomedåel, liksom inkomstkäl-
lor, ofta ligga oss nära, öfverhöljda af stoftlager,
som fördom och okunnighet stjelpt öfver dem,
men hvilka naturens kännedom lätt undanskyff-
lar. Att förbigå källan, tallskogen eller än-
gens örter, hvilka innehålla så månget helso-
medel, och skynda med sin penning till apo-
teken för att der söka dem, är ofta ruinerande
både för helsan och sedelboken. Vidare: den
råhet, som yttrar sig på mångahanda sätt, så-
som när man tror på skrock, signerier eller
dylikt, när man efterapar de förmögnare klas-
sernas dårskaper, när man visar hårdhet mot
djuren, de tama såväl som de vilda, — den för-
skingras slutligen af upplysningens sol, liksom
den verkliga solen genom sin middagsvärma
förjagar de morgondimmor, som lägrat sig kring-
om träsken:
Hvad är det, som förhindrar en verklig en-
hets bestånd i Italien, hvad är det som, der
väpnar banditer, som åstadkomma de gräslig-
heter, hvarom nyligen berättats från Bicilien?
Södrens varmare sol visserligen till en del, men
ännu mer folkets rysliga okunnighet och der-
med förenadt elände. Månne vi ej finna samma
orsaker till Spaniens ännu olyckligare öde, som
utan återvändo hemsökt detta land alltsedan
Karl V:s tid och som i år svingar sin gissel
blodigare, än det på länge gjort? Upplysnin-
gens nytta bland folket spåra vi äfven i Preus-
sens sista krig mot Osterrike. Det var intel-
ligensens, det politiska sjelfmedvetandets strid
och seger mot anhögfärd, slentrian och okun-
nighet.
Om läsaren är lika öfverbevisad af dessa
ader om folkskolans nödvändighet och utvidg-
uing, isynnerhet hvad naturens studium beträf-
far, som deras författare, så bed med honom
en bön till de snart sammanträdande kamrarne
till förmån för folkets sanna upplysning; såsom
den bästa grundvalen för landets lycka. Zs.
Bref från Norrköping.