Dagbladet, som i alla sina dagar varit när
stan alla ministörers tjenstvilliga vapendragare,
har i går iklädt sig den juridiska skruden och
trädt fram för att göra ned alla dem, som
klandrat regeringen för att den utan att fråga
efter rikets ständers samtycke har förfogat öf-
ver kronans jord och satt staten i skuld för
att göra en öfverintendent och några hofmå-
lare till viljes. j
Den ministerielle sakföraren i Dagbladet räson-
nerar på följande sätt:
Om konstitutionsutskottet finner att någon
statsrådets ledamot uppenbarligen handlat emot
rikets grundlag, skall utskottet ställa en eådan
under tilltal af justitieombudsmannen inför riks-
rätten. Nu har konstitutionsutskottet icke ställt
under tilltal den finansminister som underteck-
nat beslutet om upplåtande af en del af Carl
XIII:s torg åt atelier-byggnadsbolaget: Ergo
har konstitutionsutskottet icke funnit beslutet
stridande mot grundlagen.
Detta räsonnemanz låter mycket afgörande;
men det haltar dock så illa, att det faller hvar
man i ögonen.
Konstitutionsutskottet är sammansatt af men-
niskor. Menniskorna äro icke fullkomliga. Så-
ledes var icke heller 1866 års konstitutionsut-
skott fullkomligt. Det blundade någon gång
och- medan det blundade halkade finansmini-
sterns fläck förbi utskottets ögonlock.
Märkligt för sjelfva saken är att Dagbladets
ministerielle vän icke inlåter sig på frågan om
huruvida finansministeras åtgärd var grundlags-
enlig eller icke. På grund af denna tystnad
kan man räsonnera så: när Dagbladsförfattaren
icke försvarar åtgärden, så ogillar han den.
Om -konstitutionsutskoitet hade varit vaket
och ställt fisansministern under åtal, och riks-
NT ART