I Österrike har i denna vecka en vigtig period af parlamentariska strider börjat, ty i måndags återupptogo alla landtdagarne i de särskilda kronländerna sin läuge afbrutna verksamhet. Endast den ungerska landtdagens förhandlingar torde likvisst komma att tilldraga sig.allmännare intresse, då de andre landtdagarne icke hafva några statsrättsliga frågor ati afftandla. Men en så mycket hårdare strid bar regerivgen att utstå i Pestb, då ultras.i underhuset, såväl som i hela landet, hafva: vunvit ett ofantligt inflytande. Man är med anledning bäraf i Pesth af den åsigt, att landtdagen möjligen kan komma att upplösas efter en ganska kort sammanvaro. Men hvad som då kommer att ske, det tror man sig hvarken i Wien eller Pesth kunna förutsäga, och man kan på sin höjd instämma med herr von Deak i det uttryck, att askickeldigrare dagar, än man hittils upplefvät, torde stundac. i Bland de förslager, hvilka framlagts för det nordtyska förbunds-parlamentet befiuner sig äfven lagen för förbundsbärens organisation. Denna lag ionebåller hufvudsakligen bestäromelser, hvilka redan börjat tillämpas, men bland andra äfven en punkt, hvilken är förtjent af mycken uppmärsamhet och kommer att gifva anledning till långa förhandlingar. Det är den punkt, hvilken bestämmer den aktiva tjenstetidens längd. Regeringen skall nemligen hafva besluiat sig för treårig tjenstetid och vill på inga vilkor frångå denna sin åsigt. Kejsarinnan Eugenies Rom-resa är nu definitift inställd. Prins Napoleon ledsagade henne till Compiegne. Det bästa förstånd råder för närvarande mellan den kejserliga familjens medlem mar och prins Napolvoes bekavta tal i Ajaceo är längesedan glömdt. Den kejserlige prinsen säges skola komma att stå fadder åt det barn, med hvilket prinsessan Clotilde väntas nedkomma om några dagar. Hertiginnan af Montpensier, hvilken är mycket orolig öfver det nuvarande tillståndet i Spanien, har den 11 november på aftonen begifvit sig från Sevilla till Madrid, endast åtföljd af en hofdam, en kammarherre och sin läkare, för att öfvertala sin syster, drottning Isabella, att. öfvergifva sin hittills följda politik, regera efter konstitutionela grunder, utfärda en allmin amnesti och sammankalla cortes. Såväl bertiginnan, som hennes man, en ar Ludvig Filips söner, sägas hylla liberala åsigter. Orsaken till ryktet om upproret i Saragossa är upptäckten af en militärsammansvärjning i Corunna, hvilken hade förgreningar i Saragossa och Barcelona. I den förstnämnde af dessa städer hafva 2 kaptener, 4 löjtnanter och 16 underofficerare, tillhörande det i staden förlagda artilleriregementet, blifvit arkebuserade. — Säsom betecknande: för ställningen i detta olyckliga land meddela vi några notiser om de bestraffningar för politiska förbrytelser, hvilka förekommit inom armen under de tvenne sednaste åren. Oafsedt de officerare, hvilka flytt och äro dömde till landsförvisning eller döden, har regeringen under nämnde tid afskedat och delvis deporterat, delvis inspärrat i civila och militära fängelser 34 öfverstar och öfverstelöjtnanter, 51 majorer och 674 subalternofficerare, tillsammans 759 personer, tillhörande officersståndet. Af sergeanter hafva 64 arkebuserats och 300 deporterats. Autalet af korpraler och soldater, hvilka arkebuserats, sitta häktade eller deporterats kan icke så noga beräknas, men man kan af antalet dömde förmän göra sig ett begrepp om, att det icke är ringa. S——————VV— forne a OM mh