I Österrike har i denna vecka en vigtig period
af parlamentariska strider börjat, ty i måndags
återupptogo alla landtdagarne i de särskilda
kronländerna sin läuge afbrutna verksamhet.
Endast den ungerska landtdagens förhandlingar
torde likvisst komma att tilldraga sig.allmännare
intresse, då de andre landtdagarne icke hafva nå-
gra statsrättsliga frågor ati afftandla. Men en
så mycket hårdare strid bar regerivgen att ut-
stå i Pestb, då ultras.i underhuset, såväl som
i hela landet, hafva: vunvit ett ofantligt infly-
tande. Man är med anledning bäraf i Pesth
af den åsigt, att landtdagen möjligen kan kom-
ma att upplösas efter en ganska kort samman-
varo. Men hvad som då kommer att ske, det
tror man sig hvarken i Wien eller Pesth kunna
förutsäga, och man kan på sin höjd instämma
med herr von Deak i det uttryck, att askickel-
digrare dagar, än man hittils upplefvät, torde
stundac. i
Bland de förslager, hvilka framlagts för det
nordtyska förbunds-parlamentet befiuner sig äfven
lagen för förbundsbärens organisation. Denna
lag ionebåller hufvudsakligen bestäromelser, hvil-
ka redan börjat tillämpas, men bland andra äf-
ven en punkt, hvilken är förtjent af mycken
uppmärsamhet och kommer att gifva anledning
till långa förhandlingar. Det är den punkt,
hvilken bestämmer den aktiva tjenstetidens längd.
Regeringen skall nemligen hafva besluiat sig för
treårig tjenstetid och vill på inga vilkor frångå
denna sin åsigt.
Kejsarinnan Eugenies Rom-resa är nu defini-
tift inställd. Prins Napoleon ledsagade henne till
Compiegne. Det bästa förstånd råder för när-
varande mellan den kejserliga familjens medlem
mar och prins Napolvoes bekavta tal i Ajaceo
är längesedan glömdt. Den kejserlige prinsen
säges skola komma att stå fadder åt det barn,
med hvilket prinsessan Clotilde väntas nedkomma
om några dagar.
Hertiginnan af Montpensier, hvilken är myc-
ket orolig öfver det nuvarande tillståndet i
Spanien, har den 11 november på aftonen be-
gifvit sig från Sevilla till Madrid, endast åtföljd
af en hofdam, en kammarherre och sin läkare,
för att öfvertala sin syster, drottning Isabella,
att. öfvergifva sin hittills följda politik, regera
efter konstitutionela grunder, utfärda en allmin
amnesti och sammankalla cortes. Såväl ber-
tiginnan, som hennes man, en ar Ludvig Filips
söner, sägas hylla liberala åsigter. Orsaken till
ryktet om upproret i Saragossa är upptäckten
af en militärsammansvärjning i Corunna, hvil-
ken hade förgreningar i Saragossa och Barce-
lona. I den förstnämnde af dessa städer hafva
2 kaptener, 4 löjtnanter och 16 underofficerare,
tillhörande det i staden förlagda artillerirege-
mentet, blifvit arkebuserade. — Säsom beteck-
nande: för ställningen i detta olyckliga land
meddela vi några notiser om de bestraffningar
för politiska förbrytelser, hvilka förekommit
inom armen under de tvenne sednaste åren.
Oafsedt de officerare, hvilka flytt och äro dömde
till landsförvisning eller döden, har regeringen
under nämnde tid afskedat och delvis deporte-
rat, delvis inspärrat i civila och militära fän-
gelser 34 öfverstar och öfverstelöjtnanter, 51
majorer och 674 subalternofficerare, tillsammans
759 personer, tillhörande officersståndet. Af
sergeanter hafva 64 arkebuserats och 300 de-
porterats. Autalet af korpraler och soldater,
hvilka arkebuserats, sitta häktade eller depor-
terats kan icke så noga beräknas, men man
kan af antalet dömde förmän göra sig ett be-
grepp om, att det icke är ringa.
S——————VV—
forne a OM mh