Kejsardömena hafva en grym otur i sina
försök att göra fria folk lyckliga på kejserligt
vis. Kejsaren i Frankrike har misslyckats i
sitt bemödande att göra erkehertig Maximilian
till kejsare i andra verlden. Då han samman-
träffade med kejsar Frans Josef för att öfver-
enskomma med honom om det oförmodade
fredsslutet i Villa-Franca 1859, der Österrike
afträdde Lombardiet åt konung Victor Emanuel,
lofvade han Frans Josef att förherrliga dennes
hus genom att upphöja hans broder till kej-
sare af Mexiko. Han öfvertalade sedan Eng-
land och Spanien att förena sig med honom
om en expedition mot Mexiko, för att cåterställa
ordningena der, såsom det plägar heta ibland
när en monark vill hafva en förevändning för
att göra en inkräktning i ett annatland. Men
England och Spanien drogo sig snart ur leken
och lemnade herr Napoleon ensam med det
obehagliga arbetet att kufva en fri republik.
Napoleon fortsatte på egen hand, och lyckades,
med franska bajonetter och franska pengar, att
verkligen få Maximilian af den hotade hufvud-
staden och några andra, utaf fransmän besatta
platser, utropad till kejsare: Men det blef icke
till lycka för den stackars monarken. Han fick
dyrt plikta för sin fåfänga. Folket gjorde ihär-
digt motstånd mot honom. Uttröttad, utsliten,
hotad att komma under förmynderskap af en
fransk adjutant, har han måst lemna sin huf-
vudstad, och torde i dessa dagar vara på väg
till Europa, för att åtminstone rädda sin makas
förstånd och lif.
Friheten, fastän öfverlemnad uteslutande åt
sin egen kraft, har således här fullkomligt seg-
rat. Napoleon har endast skördat smälek af
sitt försök att kufva henne äfven på fremmande
jord.
En annan seger mot ett slafkejsardöme har
friheten vunnit på Amerikas södra kontinent.
Kejsaren i Brasilien öppnade vid årets början
på lumpna skäl ett krig mot den fria staten
Paraguay. Dess president Lopez beslöt i öf-
vermått af mod, att med sina trupper rycka in
i sjelfva Brasilien; och för att komma dit må-
ste han tåga igenom en af provinserna i repu-
bliken Uraguay. Denna republik var nog obe-.
tänksam att taga humör häröfver till sådan
grad, att den gjorde gemensam sak med slaf-
kejsardömet Brasilien mot en fristat. Lopez
insåg snart att han var för svag att åstadkomma
något inom Brasiliens gränser och tågade till-
baka inom eget land: Brasilianarne och Ura-
guays trupper och flottor följde efter honom.
De vunno att börja med en fördel öfver det
fria Paraguays flotta, då denna var nog oför-
sigtig att anfalla deras, som var betydligt öf-
verlägsen. Men efter det nederlaget valde Pa-
raguiterna den riktiga utvägen att inskränka
sig till försvar; och då började deras rättmä-
tiga sak att få rätt. De försvarade länge och
tappert ett litet utanverk; som de allierade
belägrade, och när de slutligen derifrån gingo
tillbaka in i hufvudfästet Curupitza och Brasi-
lianerna der anföllo dem med 18,000 man och
13 skepp, hvaribland flera pansarfartyg, slogo
de dem och drefvo dem undan med betydande
förlust.
Sålunda har äfven der; liksom nästan sam-
tidigt i Mexiko, friheten vunnit seger öfver
despotismen.