Kn rn. rn e mn
Norrköping hållen auktion å grefve O. Kling-
spors konkursmassas egendom Skörtinge med
underlydande, belägen i Skärkinds socken, in-
ropades densamma af rådmannen W.Sebardt samt
fabrikörerne O. W: v. Schmalensee och O. En-
gelke för en summa af 318,700 rdr rmt.
— Falkenå, 3 mantal säteri i Kräklinge soc-
ken af Örebro län, är af handlanden Hagendahl
i Örebro och godsegaren Cedervall på Bista för-
såldt med gröda och inventarier till löjtnant
K. F. Buren för 75,000 rdr att genast tillträ-
dar.
Ängbåätsfartem. Följande ångfartyg
som trafikera Mälare-vägen hafva i år upphört
med sina reguliera turer; nemligen: Carl von
Linng och Prins Gustaf på Upsala; Linköping
och Hans Brask på Linköping, Esatas Tegner,
Oscar och Pehr Brahe på Jönköping, samt
Vadstena på Göteborg.
Olyckshändelser på sjön. Från
Wisby skrifves den 15 dennes om foljande sjö-
olyckor, som i dessa dagar inträffat å Gotlands
kuster:
Skonerten Olga, förd af kapten J. Jeppe,
hemma i Nerpes uti Österbotten; kommande från
Kaskö och destinerad till Libeck med sparrar
och läkter strandade vid Östergarnsholm den
10 dennes kl; !4 3 på morgonen. Besättnin-:
gen räddades, men fartyget är vrak:
— Skonerten Ida Augusta, förd af kapten
IL. J. Lindström, hemma i Kalmar, kommande
från Ljusne och destinerad till Danmark med
bräder, inkom den 9 dennes till Kylby med
svår läcka. Fartyget undergår derstädes behöf-
lig reparation.
— Franske skonerten Theophile Feliz, som
med distination från Nantes hit till Stockholm
med socker legat under haveri i Fredrikshavn och
under den senaste stormen natten till den 7
dennes sjunkit i denna hamn, har nu, enligt
underrättelser derifrån, blifvit upptagen och läns-
pumpad:
Exportångaren Mary afgick
den 14 nov. från Göteborg till London med
last. Landtbruksakademiens ombud baron C. A.
Hermelin tillkännagifver jemte detta följande:
Kreaturen som erhållit omsorgsfull utfordring och
vård, befinna sig uti ett för egarne fullt till-
fredsställande skick; och hafva så väl K. M:ts
befallningshafvande som andra personer förvis-
sat sig, att nödiga åtgärder härför blifvit vid-
tagna; Då jag äfven denna gång anträder resan
till London och lämpligt fartyg ej kunnat er-
hållas för den ordinarie resan den 22 dennes,
så inställes denna, hvaremot, änskönt Mary
vid ankomst till London ytterligare i docka in-
tages, intet hinder torde förefinnas för Marys
behöriga afgång ifrån Göteborg instundande 6
december; Ifrån London skall genom telegram
närmare angifvas; om ändring häruti blir af nö-
den, och kreatursafsändarne delgifvas, enär åt-
skilliga anmälningar om export af kreatur fort-
farande ingå:
Det stora stjernfallet. Från
Upsala skrifves: Dagarne mellan den 11 och 14
nov. ha ofta varit utmärkte för sina talrika stjern-
fall, men fenomenet har i synnerhet tvenne gånger
visat sig med en ej förut anad prakt. Sålunda såg
Alexander von Humboldt i Cumana natten emellan
den 11 och 12 november 1799 en otalig mängd
stjernfall och har på detta fenomen lemnat en den
-mest målande beskrifning. På flera ställen i Europa
:sågs natten mellan den 12 och 13 nov. 1832 och
likaledes i Amerika samma natt påföljande år en
dylik svärri af oräkneliga stjernfall; men efter denna
tid började november-fenomenet att hastigt aftaga
i styrka. Detta antydde, att fenomenet har en
period af 33 eller 34 år och att det ånyo borde
visa sig i år, eller nästa år; en åsigt, som redan
på 30-talet uttalades af den berömde astronomen
Olbers.
För att kunna lemna några bidrag till känne-
domen af detta intressanta fenomen hade doktor
Rubenson samt flera af de medlemmar inom stu-
.dentkåren som biträda honom vid. de meteorologi-
:ska timobservationerna å härvarande observatorium,
öfverenskommit att vid den förutsagda tiden akt-
gifva på stjernfallens myckenhet samt, i händelse
:antalet sådana lät förmoda ankomsten af den be-
bådade november-svärmen, studera de vigtigaste
företeelser, som dermed stå i sammanhang. Detta
hopp blef icke heller sviket; ty vid midnattstid
natten mellan den 13 och 14, då himlen, som fö-
re de dag varit täckt af en tät molnslöja, bör-
jade att klarna, hade redan flera förelöpare till
svärmen infunnit sig. Ju mera tiden framskred,
desto talrikare blefvo de och desto mera vexlande
i sina former blef fenomenet; och då största mäng-
.den stjernfall: inträffade, hvilket skedde emellan
iklockan 2!, och 224 f. m., var fenomenet öfver
:all beskrifning praktfullt. För att gifva läsaren
:ett ungefärligt begrepp om antalet af de passerade
-meteorerna kunna vi nämna att vid den räkning
deraf, som anställdes på det sätt, att himlen inde-
lades i 6 regioner och hvarje observatör räknade
de stjernfall som föllo inom hans region, erhölls
under en tidrymd af en timme och 16 minuter
4.162 stjernfall, af hvilka omkring 1,600 annotera-
(des mellan klockan 2 t. 40 m. och2 t. 55 m. f. m.,
således i det närmaste tvenne stjerafalli sekunden.
En intressant företeelse, hvilken för första gån-
nu observerades af Olmsted i Amerika 1833, var
en, att alla stjernfallens banor, om de förlängde3
bakät, träffade himlen i en och samma punkt i
stjermbilden lejonet. Vi kunna tillägga, att om de
förlängdes framåt, de träffade hvarandra ien punkt
må himlaspheren, belägen på motsatt sida mot den
förra. Dessa punkter ligga i det närmaste i den
riktning, i hvilken jorden vid denna tid på året
framskrider i sin bana omkring solen; hvaraf med
bestämdhet framgår, att dessa stjernfall icke bildas
inom vår atmosfer såsom äldre observatörer antogo,