Kn rn. rn e mn Norrköping hållen auktion å grefve O. Klingspors konkursmassas egendom Skörtinge med underlydande, belägen i Skärkinds socken, inropades densamma af rådmannen W.Sebardt samt fabrikörerne O. W: v. Schmalensee och O. Engelke för en summa af 318,700 rdr rmt. — Falkenå, 3 mantal säteri i Kräklinge socken af Örebro län, är af handlanden Hagendahl i Örebro och godsegaren Cedervall på Bista försåldt med gröda och inventarier till löjtnant K. F. Buren för 75,000 rdr att genast tillträdar. Ängbåätsfartem. Följande ångfartyg som trafikera Mälare-vägen hafva i år upphört med sina reguliera turer; nemligen: Carl von Linng och Prins Gustaf på Upsala; Linköping och Hans Brask på Linköping, Esatas Tegner, Oscar och Pehr Brahe på Jönköping, samt Vadstena på Göteborg. Olyckshändelser på sjön. Från Wisby skrifves den 15 dennes om foljande sjöolyckor, som i dessa dagar inträffat å Gotlands kuster: Skonerten Olga, förd af kapten J. Jeppe, hemma i Nerpes uti Österbotten; kommande från Kaskö och destinerad till Libeck med sparrar och läkter strandade vid Östergarnsholm den 10 dennes kl; !4 3 på morgonen. Besättnin-: gen räddades, men fartyget är vrak: — Skonerten Ida Augusta, förd af kapten IL. J. Lindström, hemma i Kalmar, kommande från Ljusne och destinerad till Danmark med bräder, inkom den 9 dennes till Kylby med svår läcka. Fartyget undergår derstädes behöflig reparation. — Franske skonerten Theophile Feliz, som med distination från Nantes hit till Stockholm med socker legat under haveri i Fredrikshavn och under den senaste stormen natten till den 7 dennes sjunkit i denna hamn, har nu, enligt underrättelser derifrån, blifvit upptagen och länspumpad: Exportångaren Mary afgick den 14 nov. från Göteborg till London med last. Landtbruksakademiens ombud baron C. A. Hermelin tillkännagifver jemte detta följande: Kreaturen som erhållit omsorgsfull utfordring och vård, befinna sig uti ett för egarne fullt tillfredsställande skick; och hafva så väl K. M:ts befallningshafvande som andra personer förvissat sig, att nödiga åtgärder härför blifvit vidtagna; Då jag äfven denna gång anträder resan till London och lämpligt fartyg ej kunnat erhållas för den ordinarie resan den 22 dennes, så inställes denna, hvaremot, änskönt Mary vid ankomst till London ytterligare i docka intages, intet hinder torde förefinnas för Marys behöriga afgång ifrån Göteborg instundande 6 december; Ifrån London skall genom telegram närmare angifvas; om ändring häruti blir af nöden, och kreatursafsändarne delgifvas, enär åtskilliga anmälningar om export af kreatur fortfarande ingå: Det stora stjernfallet. Från Upsala skrifves: Dagarne mellan den 11 och 14 nov. ha ofta varit utmärkte för sina talrika stjernfall, men fenomenet har i synnerhet tvenne gånger visat sig med en ej förut anad prakt. Sålunda såg Alexander von Humboldt i Cumana natten emellan den 11 och 12 november 1799 en otalig mängd stjernfall och har på detta fenomen lemnat en den -mest målande beskrifning. På flera ställen i Europa :sågs natten mellan den 12 och 13 nov. 1832 och likaledes i Amerika samma natt påföljande år en dylik svärri af oräkneliga stjernfall; men efter denna tid började november-fenomenet att hastigt aftaga i styrka. Detta antydde, att fenomenet har en period af 33 eller 34 år och att det ånyo borde visa sig i år, eller nästa år; en åsigt, som redan på 30-talet uttalades af den berömde astronomen Olbers. För att kunna lemna några bidrag till kännedomen af detta intressanta fenomen hade doktor Rubenson samt flera af de medlemmar inom stu.dentkåren som biträda honom vid. de meteorologi:ska timobservationerna å härvarande observatorium, öfverenskommit att vid den förutsagda tiden aktgifva på stjernfallens myckenhet samt, i händelse :antalet sådana lät förmoda ankomsten af den bebådade november-svärmen, studera de vigtigaste företeelser, som dermed stå i sammanhang. Detta hopp blef icke heller sviket; ty vid midnattstid natten mellan den 13 och 14, då himlen, som före de dag varit täckt af en tät molnslöja, började att klarna, hade redan flera förelöpare till svärmen infunnit sig. Ju mera tiden framskred, desto talrikare blefvo de och desto mera vexlande i sina former blef fenomenet; och då största mäng.den stjernfall: inträffade, hvilket skedde emellan iklockan 2!, och 224 f. m., var fenomenet öfver :all beskrifning praktfullt. För att gifva läsaren :ett ungefärligt begrepp om antalet af de passerade -meteorerna kunna vi nämna att vid den räkning deraf, som anställdes på det sätt, att himlen indelades i 6 regioner och hvarje observatör räknade de stjernfall som föllo inom hans region, erhölls under en tidrymd af en timme och 16 minuter 4.162 stjernfall, af hvilka omkring 1,600 annotera(des mellan klockan 2 t. 40 m. och2 t. 55 m. f. m., således i det närmaste tvenne stjerafalli sekunden. En intressant företeelse, hvilken för första gånnu observerades af Olmsted i Amerika 1833, var en, att alla stjernfallens banor, om de förlängde3 bakät, träffade himlen i en och samma punkt i stjermbilden lejonet. Vi kunna tillägga, att om de förlängdes framåt, de träffade hvarandra ien punkt må himlaspheren, belägen på motsatt sida mot den förra. Dessa punkter ligga i det närmaste i den riktning, i hvilken jorden vid denna tid på året framskrider i sin bana omkring solen; hvaraf med bestämdhet framgår, att dessa stjernfall icke bildas inom vår atmosfer såsom äldre observatörer antogo,