Utrikor- Nyheter.
En tidning, hvars ställning till Förenta Sta
ternas regering gifver dess ord en hög grad a
trovärdighet, Newyork-Timss, offentliggjorde nyli
gen en artikel, som afhandlar Unionens förhål
lande till Mexiko och fransyska expeditionen
och hvilken i Amerika teraligen allmänt antage:
hafva utgått direkt från kabivettet i Washing
ton. Denna artikel meddelar i påfallande posi
tiva ordalag, att Förenta Staternas regering på
yrkar fransmännens omedelbara aftåg, och ati
den i kraft af en redan afslutad öfverenskom.
melse härefter kommer att åter insätta den
rättmätiga presidenten Juarez i hans embete cch
åter införa den republikanska styrelseformen i
Mexiko, hvaremot Mexiko, skall till Förents
Staterna afträda de norra delarne af Sinaldo
och Chihuahua. För uppfyllandet af de for-
dringar, hvilka Frankrike är berättigadt att upp-
ställa mot Mexiko, är unionsregeringen beredd
att ikläda sig ansvar, och allt detta sker för
att påminna vederbörande, att den så kallade
Monroe-doktrinen ännu vet att vid behof göra
sig gällande. Underrättelserna från Mexiko
harmoniera på sätt och vis med omförmäldte
artikel, ty det heter nu, att kejsarens dagar
äro räknade och att hans trupper (hvilka i en
den amerikanske generalen Sheridans dagorder
kallas eafibustierer) efter fransmännens aftåg
skola vägra längre lyda sin herrskare. Se tele-
grammet här nedan!
Från Spanien låter det, såsom man ej annat
kan vänta, fortfarande oroligt. Den genom
telegrafen hitförda underrättelsen om uppror i
Barcelona har visserligen vederlagts, men knappt
har detta skett förrän man från ett annat håll,
från Saragossa i Arragonien får höra talas om
häktningar i massa af officerare och underoffi-
cerare id artilleriet, hvilka befunnits tillhöra
en är: ej till utbrott kommen sammansvärj-
ning. Y ån öfrige delar af Spanien äro un-
derrättel:erna fortfarande de gamla vanliga:
häktningar och deportationer — det enda me-
del, som finnes öfrigt för att i det längsta till-
bakahålla slutkatastrofen.
Kejsaren af Osterrike återkom i lördags afton
till sin hufvudstad, hvars befolkning mottog
honom temligen likgiltigt och om magistraten
icke hade ombesörjt eklärering af de stadsde-
lar, han skulle passera, skulle hans hemkomst
knappast blifvit bemärkt. Tidningarne syssel-
sätta sig mycket med kejsarens tesa och er-
känna tacksamt hans bemödanden att lindra de
af honom besökta provinsernas lidanden, men
uttala sig med strängt ogillande öfver de offi-
ciela myndigheternas i de flesta fall lyckade
bemödanden att för monarkens ögon omsorgs-
fullt igensopa alla spår af eländet. Om än de
med ordnar och band rikligen behängde tjen-
stemännerna och honoratiores, förnöjde och
tillfredsställde gnugga händerna, är dermed icke
nöden på långt när afbjelpt i de förhärjade
landssträckorna:
Under det att herr v. Beusts mycket omta-
lade cirkulär andas försonlighet och kärlek till
freden, tala de österrikiske generalerna ur en
annan ton i sina dagorder. Den nyutnämnde öf-
ver-kommendanten för tyroler-landtvärnet, baron
Kuhn och befälhafvaren för sjunde armåekåren,
erkehertig Ernst, hvilka i dessa dagar tillträdt
sina respektive befäl, hafva båda helt oförbe-
hållsamt uttalat den tankan, att Osterrike inom
kort kunde vara inveckladt i ett nytt krig.
Hvarifrån medel skulle tagas härtill det tillhör
det obegripligas område.
I Triest hafva storartade slagsmål förekom-
mit meNan den lägre infödda befolkningen och
hamnarbetare från Friaul och Venetien, hvarvid
militär måste användas för att återställa ord-
ningen. Dessa uppträden komma synnerligen
olämpligt i en tid, då man hör så mycket talas
om den innerliga vänskap, som hädanefter kom-
mer att råda mellan Osterrike och Italien.
Bismarcks tidningsorgan har funnit sig oange-
vämt öfverraskad af den tolkning, danske konun-
gen i sitt trontal gifvit åt 5:te paragrafen i
Pragerefreden. Denna paragraf bestämmer, att
befolkningen i Slesvigs norra distrikter skulle
ega rätt att genom fri omröstning afgöra huru-
vida den ville återförenas med Danmark: Nu
säger konungen i sitt trontal, att Preussen i
Prager-freden förbundit sig, att till Danmark
återlemna norra delen af hertigdömet Slesvig,
för såvidt befolkningen genom fri omröstning
uttalar sig derför. Härigenom hoppas konun-
gen erhålla en för sitt folk cnaturlig gräns.
Dessa uttryck anser tidningen blott tjena till
att väcka till nytt lif agitationen af det parti,
hvilket är vandt att anse Bidern såsom Danmarks
anaturliga gräns, och påminner om nödvändig-
heten af att erinra sig ordalydelsen i ofvan om-
talade paragraf. Annu oangenämare synes tid-
ningen hafva blifvit berörd af, att fransmännens
kejsare i trontalet omtalas såsom synnerligen
varmt intresserad af vilkorens i ifrågavarande
paragraf noggranna uppfyllande.
—