et Tan
gifna uppdraget skulle misslyckas och hvad ännu
värre var, hans lif utsättas för stor fara:
En skrift undertecknades genast af borgmästa-
ren, hvari denne hos öfverste Graham anhöll
att en truppstyrka måtte bli ställd till de civila
myndigheternas förfogande.
Vi behöfva väl knappast nämna att denna
begäran uppfylldes med mycken beredvillighet.
Befallning gafs genast att en afdelning solda-
ter skulle hålla sig färdig att aftåga den föl-
jande dagen.
Innan den lågsinnade öfversten och hans för-
aktliga verktyg åtskiljdes, hade de ett hemligt
samtal med hvarandra för att närmare rådgöra
om sina gemensamma angelägenheter. Den för-
res ovilja för den unge man, på hvilkens under-
gång han arbetade, hade ökats ännu mera till
följd af ett bref; som han denna dag erhållit
från sin son, och i hvilket denne underrättade
honom att han med anledning af sitt beteende
vid uppträdet i Windsor, genom en fin vink
blifvit uppmanad att lemna konungens garde
och söka sig in vid något annat regemente.
Denna vink hade gifvits af en så högt uppsatt
person att hans morbror, lord Supple, icke ansett
rådligt att på något sätt blanda sig i saken.
— Jorrocks, sade hr Graham.
— Kalla mig Shawn; afbröt honom mannen
i sträf ton. Det vore mig kärt, om ni en gång
ville bli försigtig.
— Nå, Shawn då, utropade öfversten otåligt,
det ögonblick är omsider inne, då mina planer
antingen skola krönas med framgång eller blifva
helt och hållet omintetgjorda. Ar ni riktigt
säker på att Redmond hemkommit?