tager nemligen tio gånger så många arbetare i anspråk, som de släta tygerua. Med anvledning häraf har man i Paris vädjat till damernas goda hjerta för att förmå dem att åter låta brokad och blommigt siden komma till heders. Såväl mönster-ritare, som konstväfvare, hvilka nu äro nära att förgås af hunger, skulle åter finna arbete och bröd, om blott några af modets drottningar kunde förmås att göra en omkastning i det nu gällande, allsmägtiga modet. Och en sådan vändning är nu dess bättre att hoppas, ty Frankrikes kejsarinna har högtidligen lofvat Rhöne-prefekten, hvilken inför denna höga dam beklagat arbetarnes nöd och utvecklat orsakerna dertill att genast gifva befallning om, att alla hennes klädningar för vintersäsongen skola förfärdigas af sådana tyger, hvilkas förfärdigande tager största antal arbetare i anspråk och honlofvade derjemte att använda allt sitt inflytande för att åter göra dessa slags tyger moderna, — och under sådana omständigheter lära väl modets drottningar icke underlåta att följa det höga exemplet. Engelska arbetarnes skräckvälde. Sedan ett år tillbaka förekommer icke sällan i England, att det gemenaste skräckvälde utöfvas af arbetarne sins emellan och att enskilda arbetare, hvilka icke vilja deltaga i sammangaddniovgar för erhållande af högre arbetslöner och dylikt, skadas till lif och lemmar. Härvid användes vanligen den metod, att med krut fyllda lerkärl nattetid inkastas i de förföljdes bostäder. Oftast förekomma dylika nedrigbeter i Sheffield och Birmingham. I sistnämnde stad var en sågblads-slipare nyligen nära att på detta sätt blifva sprängd i luften. Denna händelse uppväckte allmän ovilja i staden och man utfästade en belöning af 900 rdr för den som lyckades upptäcka gerningsmannen — men utan önskad påföljd, ett bevis på, att dessa band äro väl organiserade. Den utlofvade summan är nu fördubblad. Det sednaste dåd af detta slag, man vet att omtala, utfördes i Nottingham, der häromdagen en timmerman, hvilken vägrade att deltaga i sina kamraters strike öfverfölls och misshandlades på det grymmaste af karlar med svärtade avsigten. Han sårades så illa, att stor fara är för lifvet. Pansarfartygs sårbarhet. Under nu pågående krig mellan Brasilien och Paraguay har en händelse intväffat, som lemnar ett nytt bevis på huru värnlöst ett pansarfartyg är gentemot den lömska fiende, som benämnes torpedo (undervattensmina). Brasilianska pansarskeppet Rio de Janeiro, hvilket kostat regeringen 2,700,000 rdr rmt och var flottans stolthet, törnade nemligen den 2 sept. på en sådan undervattensmina med den olyckliga påföljd, att fartyget sprängdes i luften. Men ej nog kärmed! De pansarklädda fartygen Bahia, Sima, Barros och Ibahy berättas äfven hafva lidit betydligt genom paraguiternas välriktade skott. Dessa underrättelser äro just ej egnadeatt föranleda till några angenäma betraktelser hos de mnationer, hvilken offrat oerhörda summor på byggande af större och mindre pansarfartyg. Umniversitetsflyttning. En korre spondent frå Kiel till Nordd. Allg. Zeit. föreslår att flytta Kiels universitet till Altona, hvilken i förening med Hamburg är clandets naturliga hufvudstad: FEldsvådan i Quebec. om hvilken telegrafen längesedan hitfört underrättelse lade en stor del af staden i aska. Elden utbröt klockan 4 på morgonen den 14 oktober och rasade ohejdadt under 13 timmar. Två tusen femhundra hus och lösegendom till ett värde af 3 millioner dollars blefvo lågornas rof. Adertontusen menniskor blefvv husvilla. Detta är den största eldsvåda, som någonsin förekommit i Amerika. Den allmänna välgörenheten har skyndat att i stor skala bispringa de olycklige brandskadade. Tjugotusen dollars insamlades redan dagen efter olyckan. Anbud till eldsvåda. 1 Theåtre du prince imperial i Paris utbröt i lördags åtta dagar sedan under spektaklet eld i maskineriet midt under scenen. De vakthafvande sprutkarlarne släckte snart elden; men flera af dem blefvo illa brände; Publiken märkte lyckligtvis icke den hotande faran. Intressanta experimenmnter. I stora marin-lazarettet i Brest anställdes häromdagen en serie af ytterst intressanta anatomiska och galvaniska experimenter med fyra guillotincrade mördares kroppar, hvilka experimenter spart lära komma att utförligt beskrifvas i Archives de medicine. Tjugo minuter sedan det sista hufvudet fallit, lågo redan kropparne på disseker-borden: Vid användandet af galvaniska strömmar visade sig musklernas sammandragningskraft ovanligt stark, synnerligen hos hufvudena. Tvenne af dessa voro förfärliga att åse. En blyertspenna, som man satte mellan tänderna på det ena, afbets i ett ögonblick, såsom hade man huggit af den med en hvass knif.