tager nemligen tio gånger så många arbetare i
anspråk, som de släta tygerua. Med anvled-
ning häraf har man i Paris vädjat till damernas
goda hjerta för att förmå dem att åter låta
brokad och blommigt siden komma till heders.
Såväl mönster-ritare, som konstväfvare, hvilka nu
äro nära att förgås af hunger, skulle åter finna
arbete och bröd, om blott några af modets
drottningar kunde förmås att göra en omkast-
ning i det nu gällande, allsmägtiga modet.
Och en sådan vändning är nu dess bättre att
hoppas, ty Frankrikes kejsarinna har högtidli-
gen lofvat Rhöne-prefekten, hvilken inför denna
höga dam beklagat arbetarnes nöd och utveck-
lat orsakerna dertill att genast gifva befallning
om, att alla hennes klädningar för vintersäsongen
skola förfärdigas af sådana tyger, hvilkas för-
färdigande tager största antal arbetare i an-
språk och honlofvade derjemte att använda allt
sitt inflytande för att åter göra dessa slags tyger
moderna, — och under sådana omständigheter
lära väl modets drottningar icke underlåta att
följa det höga exemplet.
Engelska arbetarnes skräck-
välde. Sedan ett år tillbaka förekommer
icke sällan i England, att det gemenaste skräck-
välde utöfvas af arbetarne sins emellan och att
enskilda arbetare, hvilka icke vilja deltaga i
sammangaddniovgar för erhållande af högre ar-
betslöner och dylikt, skadas till lif och lemmar.
Härvid användes vanligen den metod, att med
krut fyllda lerkärl nattetid inkastas i de för-
följdes bostäder. Oftast förekomma dylika ne-
drigbeter i Sheffield och Birmingham. I sist-
nämnde stad var en sågblads-slipare nyligen
nära att på detta sätt blifva sprängd i luften.
Denna händelse uppväckte allmän ovilja i sta-
den och man utfästade en belöning af 900 rdr
för den som lyckades upptäcka gerningsmannen
— men utan önskad påföljd, ett bevis på, att
dessa band äro väl organiserade. Den utlofva-
de summan är nu fördubblad. Det sednaste
dåd af detta slag, man vet att omtala, utfördes
i Nottingham, der häromdagen en timmerman,
hvilken vägrade att deltaga i sina kamraters
strike öfverfölls och misshandlades på det grym-
maste af karlar med svärtade avsigten. Han
sårades så illa, att stor fara är för lifvet.
Pansarfartygs sårbarhet. Un-
der nu pågående krig mellan Brasilien och
Paraguay har en händelse intväffat, som lemnar
ett nytt bevis på huru värnlöst ett pansarfar-
tyg är gentemot den lömska fiende, som be-
nämnes torpedo (undervattensmina). Brasilian-
ska pansarskeppet Rio de Janeiro, hvilket ko-
stat regeringen 2,700,000 rdr rmt och var
flottans stolthet, törnade nemligen den 2 sept. på
en sådan undervattensmina med den olyckliga på-
följd, att fartyget sprängdes i luften. Men ej
nog kärmed! De pansarklädda fartygen Bahia,
Sima, Barros och Ibahy berättas äfven hafva lidit
betydligt genom paraguiternas välriktade skott.
Dessa underrättelser äro just ej egnadeatt föranleda
till några angenäma betraktelser hos de mnatio-
ner, hvilken offrat oerhörda summor på byg-
gande af större och mindre pansarfartyg.
Umniversitetsflyttning. En korre
spondent frå Kiel till Nordd. Allg. Zeit. före-
slår att flytta Kiels universitet till Altona, hvil-
ken i förening med Hamburg är clandets natur-
liga hufvudstad:
FEldsvådan i Quebec. om hvilken
telegrafen längesedan hitfört underrättelse lade
en stor del af staden i aska. Elden utbröt
klockan 4 på morgonen den 14 oktober och
rasade ohejdadt under 13 timmar. Två tusen
femhundra hus och lösegendom till ett värde
af 3 millioner dollars blefvo lågornas rof. Ader-
tontusen menniskor blefvv husvilla. Detta är
den största eldsvåda, som någonsin förekommit
i Amerika. Den allmänna välgörenheten har
skyndat att i stor skala bispringa de olycklige
brandskadade. Tjugotusen dollars insamlades
redan dagen efter olyckan.
Anbud till eldsvåda. 1 Theåtre
du prince imperial i Paris utbröt i lördags
åtta dagar sedan under spektaklet eld i maski-
neriet midt under scenen. De vakthafvande
sprutkarlarne släckte snart elden; men flera af
dem blefvo illa brände; Publiken märkte lyck-
ligtvis icke den hotande faran.
Intressanta experimenmnter. I
stora marin-lazarettet i Brest anställdes härom-
dagen en serie af ytterst intressanta anatomiska
och galvaniska experimenter med fyra guillotinc-
rade mördares kroppar, hvilka experimenter
spart lära - komma att utförligt beskrifvas i
Archives de medicine. Tjugo minuter sedan det
sista hufvudet fallit, lågo redan kropparne på
disseker-borden: Vid användandet af galvaniska
strömmar visade sig musklernas sammandrag-
ningskraft ovanligt stark, synnerligen hos huf-
vudena. Tvenne af dessa voro förfärliga att
åse. En blyertspenna, som man satte mellan
tänderna på det ena, afbets i ett ögonblick,
såsom hade man huggit af den med en hvass
knif.