De svenska och norska handelsflottorna. I ett bref från Göteborgs Handelstidnings sakkunnige korrespondent i London yttras: Dockorna äro nu uppfyllda med fartyg, ty den så kallade andra Östersjöflottan är dels anländ, dels stundligen under uppsegling. Benämningen härleder sig från den mängd fartyg, som två eller tre gånger om året hitkomma med trälaster från Norrland, Finland och Ryssland. Större delen af denna trafik har numera usurperats af norska flottan, hvadan man här ser mången gång lika många fartyg med norsk som engelsk flagga. För några veckor sedan räknade jag på. endast en halftimmas tid 13 stora, mest fregattskepp, som anlände uppför floden, bogserade af ångare. Också äro nu alla upplagsställen för trävaror alldeles öfverfyllda, så att man är förlägen om plats. Öfver 800 fartyg under norsk flagga hafva i år besökt endast London; och deraf kan man göra sig en föreställning om den tillvext detta lands lästoch fartygstal erhållit, Onekligen lämpar sig landet för denna näringsgren, men enligt alla förståndiga menniskors utsago och efter eget omdöme tror jag, att denna snabba tillvext är allt för brådstörtad och onaturlig, ty alla klaga öfver, att genom konkurrenserna frakterna äro så tryckta, att ingen behållning blifver: De flesta segla nu hem; att lägga upp. De flesta fartygen äro äldre, om ej odugliga, så dock för långresor ur assuradörernas klassificering utstrukna: Dessa underhållas med största sparsamhet och kunna duga åratal för träfart. Men då frakterna nu äro så låga, att äfven dylika resor ej löna sig, fruktar jag en svår reaktion, ty dessa fartyg hafva ej mycket varde annat än för dylikt ändamål. I motsats härtill se vi här numera sällan vår kära blågula flagga, som förr så välkänd svärmade kring på alla haf: Kanske är det