härifrån blifvit densamma delgifven om att den
skulle deltaga i en andra konsert till förmån för
en högre bildningsanstalt. Hindren ha icke
blifvit offentligt uppgifna. En del torde vara
af ekonomisk art, men detta hinder bortfaller,
om hufvudstadens invånare erbjuda sig att mot-
tagaungdomen från Upsalaisåsom gäster. Ett annat
stäl för afslaget torde vara att ett välgören-
hetssällskap sökt gagnera på studentsången.
Men hurna vackert ifrågavarande sällskaps syfte-
mål än är, förfaller det dock till en obetydlig-
het i jemförelse med det andra höga mål, som
är i fråga, och hvilket bör ligga alla dem nära
om hjertat, som idka vetenskaperna och böra
finna sin glädje i dessas mer och mer allmänna
utbredande:
FStudentkårens beslut torde ännu icke vara
så definitivt fattadt och faststäldt att det ej kan
vika för nya skäl och omständigheter.
a Men om än det skulle blifva beståndande,
så se vi icke häri något hinder för Stockholms
egna 800 sångare att ensamme eller med annat
biträde gifva en konsert för en högre bildnings-
anstalt i hufvudstaden, ehurn det visserligen all-
tid blir en istor förlust att icke åter få höra
Upsala-sången. Sångarne från Stockholm äro
till stor del arbetets män, och aldrig har någon
klass ådagalagt mera hängifvenhet för samhäl-
lets högre ändamål, än arbetareklassen. Det
är den som mest bidrager till upprätthållandet
af umniversiteterna i småstäderna, såväl som af
alla andra bildningsanstalter, genom de skatter
den med svett och möda sammanbringar —
men aldrig har den klagat när dessa skatter
användts för bildningens och ljusets utbre-
dande.
Ingen skulle heller hafva mera både medel-
bart och omedelbart gagn af att i framtiden
hufvudstaden finge en samling studerande inom
sina murar, än handels- och handtverksklasserna
samt den stora massa af arbetare, hvilken vil-
ligt begagnar alla tillfällen att inhemta kunskaper.
Ett universitet skulle bereda dem både ökad
afsättning och ökadt arbete, och det skulle
lemna ny tillgång på förmågor att hålla offent-
liga populära föreläsningar samt öfver hufvud
befrämja intelligensen.
Sångarnes villighet att bistå till att befrämja
den plan; stadens kommunalstyrelse varmt och
frikostigt af egna medel understödt, är utom
allt tvifvel. Och det är högst troligt att deras
ledare, hvilka; med ett nit öfver allt beröm,
uppoffrat tid och krafter för att utbreda sån-
gens herrliga konst, icke heller nu skola vägra
att medverka till lösande af en annan stor
uppgift.