Korrespondens från Småland;
Åter har en ärans man lemnat det jordiska.
Den garile finske veteranen, postmästaren i
Jönköping, öfverstelöjtnanten N: OC. Neiglick
har, såsom tidningarne redan omtalat, gått till
sina fäder. Nästan samtidigt afled en gammal
finne, som under sista tiden lefvat och verkat
i Kristianstad, öfverstelöjtnanten Rotkirch. Båda
hade i deras ungdom blifvit klämda mellan
sköldar, deltagit i strider, mödor och strapaser.
Båda voro älskade och värderade af alla; som
kände dem. Båda egde redbar, flärdfri karakter
och älskade att verka för det goda och nyttiga.
De voro båda äkta nordiska gestalter, och deras
lefnad har varit sådan som det höfves nordens
män; derföre: heder åt deras minne!
Med öfverstelöjtnant Neiglicks död har Jön-
köpings postkontor blifvit ledigt. Många lära
de vara, som derpå kasta lystna blickar, hvilket
icke är underligt, när postkontoret lärer inbrin-
ga omkring 8,000 rdr netto. Man gör sig all-
mänt den frågan: hvem blir den lycklige? En
sådan inkomst är nästan allt för betydlig för
en plats, der icke större kunskaper och skarp-
sinnighet erfordras. Sysslan kan ju utmärkt
väl skötas af en van postskrifvare; Jönköpings