hafva hvarken vunnit anklang i Paris eller Wien:
Kejsar Napoleon vill icke för andra gången
bränna sig på fingrarne och kejsar Frans Josef,
hvilken nyss afslutat fred med Italien, vill icke
i samma ögonblick kasta sig in på en politik,
som under det sista årtiondet varit så ofordel-
aktig. I öfrigt äro underrättelserna från Spa-
nien af den beskaffenhet, att det vill synas,
såsom om drottning Isabella icke mera vore
rätt säker om sin egen tron. Hon är nödsa-
kad att dag för dag påfinna nya tvångsmedel
för att undertrycka revolutionens utbrott.
Skandalerna bland tidningsskrifvarne i Paris fort-
fara alltjemnt: Den 23 okt. hölls ransakning an-
gående en duell, som egt rum mellan Sarcey
och Duvernois. Domstolen dömde Duvernois
(hvilken sårat sin motståndare) till 2 månaders
och hans vitnen, Emil de Girardin och de Fou-
vielle; hvardera till en månads fängelse.
Konung Viktor Emanuels intåg i Venedig
kommer först att ega rum den 7 november. —
Den italienska senaten har ännu icke bestämt
sig för huru den skall förfara mot amiral Per-
sano, hvilken i ett öppet bref till Times till-
bakavisar den beskyllning, att han begagnat
sin ställning såsom sjö-minister för att utnämna
sig sjelf till amiral.
Amiralen försäkrar, att konungen först efter
hans nedläggande af sjöminister-portföljen, till-
delat honom nyssnämnde rang. — Italienska
regeringens officiela tidning offentliggör orda-
lydelsen af det tal, i hvilket general Lebouf
förkunnade Venetiens rätt att genom fri om-
röstning bestämma öfver sitt öde. Det har föl-
jande lydelse:
I hans majestät fransmännens kejsares namn
och i kraft af den af högstdensamme till oss
nådigst öfverlemnade fullmagt och gifna upp-
drag, förklara vi, att vi öfverlemna Venetien åt
sig sjelf, hvarigenom dess innevånare, såsom
herrar öfver sitt öde, genom allmän omröstning
kunna fritt uttala sina önskningar rörande Ve-
netiens förening med konungariket Italien.
Frans den andre tyckes ändtligen hafva be-
slutat sig för att lemna farnesiska palatset och
Rom: Sedan resningeu i Palermo blifvit un-
dertryckt och då fransmännens aftåg från Rom
förestår, anser han sig sannolikt icke längre
säker i den beliga fadrens grannskap. En
spausk fregatt ligger i Civita Vecchia till den
fallne majestätets disposition. Den helige fa-
drens residensstad synes i öfrigt icke vara nå-
gon synnerligen angenäm upphållsort att döma
af följande yttrande af en korrespondent deri-
fråu: Dag från dag tilltaga här nödeu och
eländet. Vintersäsongon börjar under dåliga
utsigter. fremlingar finnas här ytterst få, pen-
niogkrisen är kännbar inom alla klasser och till
råga på allt kommer nu koleran och; fordrar till
och med inom staden talrika offer.