Anekdoter trån teaterlifvet).
Ära den som äras bör: Friherre Gustaf
Maurits Armfelt var under Gustaf IIIs tid
cöfverintendent af Kongl Maj:ts hofkapell och
spektaklera; han var tillika hofman och militar.
Om sitt sätt att behandla teaterpersonalen, har
han sjelf lemnat på fransyska en beskrifning
som vi meddela på svenska till behaglig jemn-
förelse med nutidens fasoner.
cMan kan icke få detta pack (Canaillew,
säger hofmannen från Gustaf III:s tidehvarf!)
att arbeta utan den strängaste disciplin, och i
början af denna republik gaf jag midt på tea-
tern käpprapp åt de Broen och örfilar åt Ahl-
gren, och jag var då så fast besluten att upp-
rätthålla denna regim, att jag skulle ha huggit
öronen af dem, om de der herrarne hade tagit
sig före att tala om sina rättigheter, Också
spelade de, läste de och lydde de alldeles yp-
perligt. — Af min brefvexling med Gustaf III
synes huru klagomål blifvit anförda mot mig
äfvensom hans mildhet och godhet samt mitt
helt och hållet militäriska sätt att straffa, oaktadt
mellanakterna voro egnade åt tusen dårskaper,
under hvilka jag var en god ock fidel kamrat
i detta mycket dåliga dramatiska sällskaps orgier
och nöjens.
Kort före Armfelts militäriska regentskap
fanns vid operan anställd som dublerande
aktör och sångare cen kantor i glottskyrkan
och pedell vid hofkonsistorieta (tvenne sysslor
som numera, oaktadt den allmännare jemnlik-
heten, torde anses oförenliga). Om honom
berättas: Han hade en väldig basstämma, men
hvilken synes sent nog hafva erhållit någon
odling, emedan mat honom, såsom kantor, kla-
gomål anfördes (1767) hos konsistoriet, aatt
han genom sin okunnighet i sången väckt nå-
gon förargelse i kyrkana, hvarföre konsistoriet
befallde honom att cunder en månads tid afhålla
sig från sången och låta en annan besörja den,
till dess han emellertid derutinnan sig bättre
öfvata
Många artister hafva haft särdeles vexlande
öden. Här ett exempel: Lars Hjortsbergs äldsta
syster Anna Lovisa Hjortsberg debuterade som
Phenice i Rhadamist och Zenobiec 1791; men
stannade endast en kort tid vid teatern: Blef
gift med en rysk officer vid namn Olivestam
och flyttade med honom till Ryssland, der de
voro bosatta i Moskva; Då vid stadens brand
1812 deras hus gick förloradt, tog hon sin
tillflykt till en kyrka, der hon nödgades uppe-
hålla sig i flera dagar utan tillräckligt skydd
mot kölden, hvaraf följden blef en bruten helsa
och slutligen blindhet: Hennes man stupade i
kriget mot Napoleon. En son, äfven rysk mi-
litär, drog sedermera försorg om sin mor intill
hennes död. : ;
En broder till denna mamsell Hjortsberg, vid
namn Magnus Hjortsberg, var sergeant då han
) Ur F. A. Dahlgrens nyss utkomna Antecknin-
gar om Stockholms teatrara.taga vi oss friheten låna
några strödda drag och anekdoter ur personers
lif, hvilka varit anställda vid Stockholms teatrar.
Det återstår ändå i detta verk mycket att läsa och
fära; de utdrag vi göra må endast anses som smak-
itar.