De gamla priserna!
I en tid då så allmänt missnöje är rådande
med och uppmärksamheten så fästad vid direk-
tionens för de kungl. teatrarne åtgärd att höja
priserna å de mest omtyckta platserna i teater-
salongerna, torde efterföljande skildring (hem-
tad ur den utmärkta tidskriften The Annual
FPdinburgh register for 1809) af det oväsen,
som blef en följd af egarnes till Coventgarden-
teaterns i London åtgärd, att efter densammas
återuppbyggande efter branden i slutet af år
1808, förhöja priserna på parketten och första
radens loger, icke sakna intresse; Med några
uteslutningar återgifva vi derför den nämnde
tidskriftens berättelse om förloppet af de första,
stormiga ,representationerna i den nyuppförda,
praktfulla teatern:
Historien är något lång; men vi tro att
den ock skall befinnas underhållande.
aMåndagen den 18 september 1809 öppna-
des den nya Covent-Gardens-teaterns dörrar för
första gången; affischerna tillkännagåfvo, att
tragedien aMacbeth, med mr Kemble och mrs
Siddons i hufvudrolerna, och farcen Qväkaren
skulle komma att uppföras. Teatersalongen fyll-
des ända till trängsel samma ögonblick dörrarne
öppnades; och ehuru folkmassan, redan på arka-
dens trappsteg, genom hvisslingar och skrän
gaf sitt missnöje med prisstegringen tillkänna,
förstummades likvisst oväsendet för en stund,
sedan den väl kommit in i salongen, vid åsy-
nen af all der prakt, som der framställde sig
för dess. blickar: Man fortfor att med få af-
brott lugnt beundra den ståtliga interiören; ända
till dess musiken uppspelade folksången; då
blefvo ropen på cFolksången! så högljudda
och allmänna, att ingen af musikanterna, med
undantag af pukslagaren, förmådde att göra
sig hörd: Sångkören framträdde, men lyckades
ej bättre än instrumentalisterna. Emellertid voro
under allt detta oväsen applåderna öfvervägande
Nationalhymnen; Rule Britannia uppspelades
derefter och ridån flög i höjden: Scenen fram-
ställde ett praktfullttempel, tillegnadt Shakespeare,
i hvars fond sågs hans byst från Westminster
Abbey; uppburen af tragedien och komedien;
mellan pelarne på båda sidor voro uppställde
byster af äldre och nyare dramatiska författare
af alla nationer: Framför denna dekoration
visade sig mr Kemble, kostymerad till den rol
(Macheth), han om aftonen skulle utföra: Sedan
han länge förgäfves väntat på, att de täflande
uttrycken af bifall och ogillande slutligen skulle
arbeta hvarandra trötta och dymedelst åstad-
komma tystnad; nödgades han framsäga en för
tillfället författad ömklig prolog, utan att en
enda menniska i salongen var i stånd att upp-
fatta ett enda ord, af hvad han sade. Då nu
Kemble; såsom vi förmoda, hade framsagt sin
prolog; qvarstannade han inne på scenen i akt
och mening att begagna sig af ett gynsamt