Vetenskapliga notiser.
Ett Mamnmuuth-träds (Sequoia gigantea) ålder
och storlek. I sin berättelse till franska veten-
skapsakademien om sista botaniska kongresser i
London berättade hr A. de Candolle, att Ed-
mond de la Rue anställt en noggrann uppmät-
ning af ett mammuth-träd i Californien, den så
kallade Gamla jungfruna, som för några år se-
dan kullstörtades af en storm. Enligt hans
uppgift höll trädet vid 6 fots höjd öfver jord-
ytan 26 fot 5 tum 9 linier i omkrets. Ars-
ringarne uppgingo till ett antal af 1234, hvil-
ket således var trädets ålder.
Huru värme framkallas. Dagligen och stund-
ligen finner man talrika exempel på huru rö-
relse framkallar värme, men en hr Rennie har
funnit ett intressant bevis derför i fråga om
flytande varor. Han kokade ett ägg på det
sätt att han lade det i ett kärl med omkring
10 skålpund kallt vatten, och lät detta snurra
omkring 232 slag i minuten.
Vågot om meteorstenar. Hr Daubree har genom
nya undersökningar velat bevisa, att meteor-
stenar till sina beståndsdelar ega större gemen-
samhet med jordiska ämnen än man förut an-
tagit. Han finner att Peridot, Lherzolit och
Serpentin, tre jordiska mineralier, ha stor lik-
het med dem, och det har i viss mån lyckats
honom att efterbilda dem. Han påstår att huf-
vudsakliga skillnaden emellan meteorstenar och
jordiska stenar ligger deri att de förra äro star-
kare syrsatta och att, om metalliskt jera, som
vanligen finnes i de jordiska, saknas i de andra,
orsaken dertill är att söka i jordatmosferens
rikedom på syre. Peridot kallar han en sorts
universalslagg, som finnes såväl i våra djupare
berg som i meteorstenarne.
Nyttig upfinning. En i Boston bosatt tysk,
vid namn Johann Heyl, har uppfunnit ett sätt
att antända och släcka alla i en stad befintliga
gatulyktor på en gång: Användningen af elek-
tricitet är väl icke ny, men uppfinningen består
i en kran, förenad med ett elektriskt batteri,
förmedelst hvilken man kan från en viss punkt
släppa på eller afstänga gasen och antända den
genom det elektriska batteriet. Om blåsten
skulle släcka ut en gaslåga, så antändes den
åter af sig sjelf genem den i trådarne befintliga
hettan.
— Franska vetenskapsakademien har nyligen
förlorat af sina ledamöter, astronomen
Goldschmfät. Han var född i Frankfurt, arbe-
tade först på sin faders kontor, blef sedan en
ganska skicklig målare under ledning af
Schnorr och Cornelius, men vände sig slutligen
i Paris till astronomiens studerande. Han har
upptäckt flere af planeterna, såsom Pomona,
Lutetia, Atalanta, Harmonia, Daphne m. fl;
har på astronomiska kartor utsatt flere tusen
stjernor som ej förut voro observerade, och hade
blifvit belönad med Lalandes stora astronomiska
pris.