Sken och Verklighet. Roman af J. 7. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.) (Forts. fr. föreg. AF.) ZXIL Tmellertid herrskade stor oreda i Versailles. För första gången under sin långa, föga berömda regering mötte Ludvig XV en stark opposition icke allenast af sitt hof utan äfven utaf medlemmarne af sin egen familj. Prinsessan Louise vägrade att lemna slottet, under förevändning att det kloster, der hon sökt en fristad, blifvit vanhelgadt, och stannade såsom gäst hos kronprinsessan, hvilken använde hela det inflytande hon egde hos sin svage och tillbakadragne gemål, för att förmå honom att bibehålla den fiendtliga ställning han intagit mot mätressen, hvilkens belägenhet blef för hvarje dag alltmera kritisk. Till den åldrige monarkens stora ledsnad hade hans soneon, Dauphin, vördnadsfullt men ganska bestämt nekat att söka öfvertala sin faster att begifva sig tillbaka till klostret i S:t Denis; och den kungliga nunnan, som fann sig vara understödd af arftagaren till franska kronan, förklarade sin afsigt vara att dröja qvar i Versailles, till dess att rättvisa vedertores henne, Ur stånd att bekämpa stormen och förskräckt vid tanken på ett besök utaf erkebiskopen af Paris, flyttade Ludvig till Trianon, en landtlig villa, belägen i parken. Detta Trianon var blott alltför ofta en skådeplats för konungens utsväfningar.