kan få ett ord af menniskorna till svar, när
jag tilltalar dem.
— Med tiden skall ni lära er förstå deras
språk, anmärkte hans landsman.
- Skall jag lära mig deras språk? utropade
den obildade landtbrukaren med en naivitet
som kom hans åhörare att ofrivilligt småle.
Nej pass, det blir icke utaf.:. Jag vill blott
ha igen min hustru Katty; för öfrigt bryr jag
mig icke det ringaste om detta land och det
folk som bor deri. Fröken Tab måste ha för-
lorat förståndet, eftersom hon lemnade gamla
Irland, alla trogna vänner och tjenare, som äl-
skade och vördade henne och hennes eget hem,
der hon hade allt hvad hon kunde önska sig;
för att flacka omkring halfva verlden;
— Hennes resa kommer icke att bli myc-
ket långvarig, yttrade fader Karoolan tankfull.
— Det kan ingen vara så glad öfver som
jag. Dröjer det länge innan hon flyttar från
klostret? Kanske hon farit hit; för att göra
bot?
På dessa frågor svarade presten ingenting;
och straxt derefter begaf han sig tillbaka in i
sitt rum, lemnande den stackars Phelim ensam
med sin sorg.
Ehuru värden åtskilliga gånger uppmanat
denne att gå till hvila och dervid sökt göra
sig begriplig genom att peka på klockan, luta
hufvudet mot handen och låtsas sofva. o. 8: Vv.
förblef hans gäst sittande bedröfvad framför
spiseln; utan att egna någon uppmärksamhet
åt hans gester och vinkar.
Det skulle ha varit rätt intressant att följa
hans dystra tankars tråd från början till slut.