kammaren, han någonsin skulle få äran af plats
i något utskott:
Allt detta måste vara helt och hållet obe
kant för de personer som föreslagit honom till
kandidat, ehuru det är väl bekant för alla riks
dagsmän.
Kapten von Francken är också en kandidat.
Hans hederliga och generösa karakter, hans
drift 1 hvad han tager itu med iäro högst pris
värda, men han är fullkomligt konservativ i
sina politiska tänkesätt, voterade emot repre
sentationsförslaget och har under hela sin riks-
dagsmannabana synts handla efter den grund:
satsen att det ålåg honom att rösta ja till alla
anslag som regeringen begär. Det är möjligt
att något undantag från denna regel kan hai
va förekommit, men visst är, att kapten von
Franckens eget konservativa parti på Riddar-
huset räknade honom bland dem som aldrig
neka till anslag äfven när de gå upp till
40 millioner om året. såsom nu. Derföre tro
vi icke att de närande klasserna hafva skäl att
rösta på kapten von Francken.
Hr kapten Skogman är en ganska begåfvad
person, som sannolikt en gång, om han vill,
kommer att blifva chef för sjöförsvarsdeparte-
mentet. För närvarande ligger dock enligt vår
tanka emot honom, icke blott att han lutar
åt det konservativa i politiken, utan ock att
han lärer vara designerad till landshöfding i
Jemtland efter hr Lagercrantz och då väl be-
höfves der i provinsen, äfvensom att han är
motståndare till det af regeringen omfattade och
af föregående ständer gillade sjöförsvarssystemet.
Herr kopparslagaren Brinck erkände näst före
sista riksdagen helt naivt inför valmännen att
han hade varit en nolla vid 1862 års riksdag,
men lofvade att blifva så mycket dugtigare vid
den då instundande. Detta löfte kom emeller-
tid icke till uppfyllelse emedan hr Brinck nästan
ifrån början till slut inneslöt sig i tystnadens
vältalighet. Den enda verksamhet hr Brinck
egentligen tycktes ådagalägga var vid valen
till utskottsiedamöter m. m:, hvarvid han al-
til tog de af talmannen och vice talmannen
Muren uppgjorda listorna: