tvaktaten ännu eger bestånd. Om man
jemt omstöper tulltaxan, får man icke frihandel,
man får ingen handel. Man har velat göra
tullfrågan till en brännande fråga, men det kan
ej lyckas. Hvad som verkligen är en brän-
nande fråga, det är endast förslaget att åter
införa spanmålstullarne. Det kan hända att
det kommer representanter från landsorten, som
tala för detta, men det bör ej kunna hända
att man i stad väljer ombud, som vilja sätta
tull på lifsförnödenheterna: Finland, som väl
kan skryta med att vara lika fattigt som vi
mena oss vara, skattar sig mycket lyckligt att
ha fått fri spanmålsinförsel för 15 år.
Då talaren således ej kunde finna anledning
till några meningsskiljaktigheter, trodde han att
Stockholms valmän skulle kunna uppsätta en
belgjuten kandidatlista, en fusionslista. Sjelf
rekommenderade han, utom sådana gamla riks-
dagsmän som herrar Hierta och Blanche m. fl.
följande på det varmaste: kammarrättsrådet
Kinmanson, som löst likställighetsfrågan för
Stockholm och deltagit i komiten för embets-
verkens reorganisation; —-- kommendörkapten
Adlersparre, hvars energi man bör sträfva att
upphinna, men icke kan öfverträffa, och genom
hvars medverkan grefve Platen lyckats lösa det
så länge sökta problemet att åstadkomma en
flotta, som är liten men verksam; — vidare folk-
skoleinspektören Meijerberg,tabriksidkaren Stråle,
spegelfabrikören Svanberg, kommersrådet Sjö-
berg och kungl. sekreteraren Dalman (här ro
pades starka nej). Talaren fortsatte: tänk på
honom en gång till! (Nej och skratt.) Till
sist förordade herr Wallenberg varmt statsrådet
Gripenstedt.
Vi meddela nu den förut omtalade listan
på 46 kandidater: kommendörkaptenen Axel
Adlersparre, professor J. Arrhenius, medici-
nalrådet J. F. Berg, professor P. E. Bergfalk,
generaldirektören N. J. Berlin, litteratören A.
L. Björck, auditören August Blanche, aktuarien
C. J. Carlstedt, professor F. A; Cederschiöld,
kungl. sekr. W. F. Dalman, häradshöfdingen A.
W. Dufva, snickaremästaren K. Edberg, pro-
fessor E. Edlund, kyrkoherden N. J. Ekdahl,
prof., frih. A. II. Fock, kapten W. von Franc-
ken, grosshandlaren J. E. Fröberg, konditorn
C. J. Grafström, f. statsrådet J. A. Gripenstedt,
generalmajoren J. A, Hazelius, grosshandl. L.
J. Hierta, kammarrättsrådet C. L. Kinmanson,
öfversten, grefve S. Lagerberg, fabrikören A.
G. Lagergren, rektor J. O. Leffler, frih. J. Lil-
jencrantz, revisionssekreteraren C. A. Lindha-
gen, notarien C. E. Ljungberg, expeditions-
sekr. L. J. Lovån, hofarkitekten B. C. Malmberg,
kapt. J. Mankell, folkskoleinspekt. C.J. Meijer-
berg, kapten G. Nerman, häradsh. C. O. Nor-
denfalk, grosshandl. A. Peyron, kaptenen, frih.
Hugo Raab, grosshandlaren F. A. Rinman,
grosshandl. J. G. Schwan, kommersrådet J. Sjö-
berg, kaptenen OC. J. A. Skogman, konsul J. W.
Smitt, magister A. Sohlman, revisionssekr. C.
G. Strandberg, fabriksidkaren G. H. Stråle, spe-
gelfabr. C. Th. Svanberg, litteratören P. R.
Tersmeden och rådman L. A. Weser.
I afseende på några af dessa ha vi att nämna
att professor Bergfalk och magister Sohlman
sjelfve samt litteratören Björck genom ombud
undanbådo sig förtroendet; att baron Fock
uppgafs vara hindrad mottaga det, och gene-
raldirektören Berlin förklarades icke valbar.
Professor Edlund förordades lifligt af professo-
rerna Malmsten och Key, konditor Grafström
af litteratören Ekgren, grefve Lagerberg och
häradsh. Nordenfalk af prof. Malmsten, rektor
Leffler af lektor Bjursten och expeditionssekr.
Loven af litteratören Ekgren.
Angående baron J. Liljencrantz uppstod en
längre och ibland temligen häftig diskussion.
Hans kandidatur anfölls skarpt af registratorn
Carl Fredenstam, som ansåg baron L. för ung,
men denne förordades af hr L. Hierta, som omta-
lade hans lönlösa förtjenster om industribanken
m. m. - Bibliotekarien Wieselgren angrep de
motiver, som offentligen anförts för frih. L:s
utväljande. Skräddaremästaren Roos, kyrkoher-
den Ekdahl, magister Sohlman, målaren Lind-
borg, prof. Malmsten och boklindaren Frykblad
samt herr Iierta ännu en gång talade för frih.
Liljenerantz. Denne afgaf sjelf på uppmaning
en politisk trosbekännelse och bemöttes ytterli-
gare med några anmärkningar af lektor Bjur-
sten; Det tycktes på församlingen som om
KRED TERESE