anträda sin långresa; infann sig Patrik ONeil
på Murlough House. Han hade hört åtskilliga
rykten om hvad som händt — Ellens död,
hennes mans grymhet och förföljelsen af Katty
— och som den gamle stolte herrn icke längre
kunde uthärda att lefva i ovisshet om verkliga
förhållandet, hade han beslutit aflägga ett be
sök hos fröken Macnamara, för att af henne
få veta i hvad mon det som berättades var
sannt.
De hade icke träffats sedan den dag då ba-
roneten förklarade prins Phadrig vara en mytho-
logisk person.
Under lång tid hade Redmonds farbroder fört
ett sorglöst lif på sitt gods, d. v. s. han roade
sig med att spela och anställa tuppfäktningar,
drack och höll öppet hus för kommande och
gående:
Vid val af umgängesvänner fästade han sig
mera vid ett trefligt väsende än en oförvitlig
karakter: Hvad han var skyldig betalde han
aldrig — utom sina hedersskulder, dem han
med utmärkt punktlighet honorerade — förrän
han blef lagsökt af ett halft dussin fordrings-
egare. Han skaffade sig då pengar mot inteck-
ning i sin egendom och fortfor sedan att lefva
glada dag såsom förut:
Allt detta oaktadt, skulle Patrick ONeil ha
skjutit för pannan hvem som helst som dristat
genom den finaste vink antyda att han icke an-
såg honom vara en ärans man; och han bade
verkligen en viss befogenhet — icke att skjuta
ihjäl folk — men att intagas af förtrytelse om
någon tviflade på hans heder. Med alla sina
fel, var han tapper och rättfram, afskydde lög-