Sken och Verklighet,
Roman af J. F. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.)
(Forts. fr. föreg. Af.)
Knappt hade de hunnit vidtaga de nödiga
förberedelserna för godsets bortförande; innan
den som stod på vakt vid ingången till hålan
gaf tillkänna att steg hördes på afstånd.
Nu blef stor uppståndelse och allmän oro.
Den ene frågade den andre:
— Ar det en vän eller en fiende?
Man visste intet, man gissade, man hoppa-
des, man förtviflade.
Efter ett par sekunder nådde ljudet af Joe
Kerls röst deras öron. De flesta blefvo då gla-
da och togo för afgjordt att han kom ensam.
Men. Ephraim Sleek vände sig om och blef
blek som ett lik i ansigtet; det var honom be-
kant att Joe varit med på Delfinen och han
kände den unge mannen alltför väl för att tro
honom, såsom fånge, kunna bevara sia egen
och sina kamraters hemlighet. Han insåg ge-
nast, huru allt tillgått, och att detta gömställe;
som varit smuglarne till så stor nytta, blifvit
förrådt.
Men ovissheten varade icke länge. Ett pi-
stolskott hördes, och Kungsfogelns besättning,
förstärkt af sex å åtta personer, hörande till
kustbevakningen; rusade in i hålan.
Joe Kerl var med dem, och de anfördes af
Hlver och underlöjtnanten:
i blef Ruths fader förtviflad, nu följde han
NVöke e längre förnuftets råd: Han fattade en
bössa och ämnade göra sitt öde ännu hårdare
nn
öd