— - REASON
letsdrag konvulsiviskt; han såg förfärlig ut i
det ögonblicket.
— Om så är, tackar jag himlen att dina be-
mödanden varit fruktlösa! utropade han. El-
jest hade vårt vänskapsförbållande för alltid
varit brutet. Jag har endast en fiende i verl-
den. Hans lif är milt, och ödet, jag är derom
öfvertygad, skall en gång sätta mig i tillfälle
av gälda den skuld hvari jag häftar till honom.
Den man, som ställer sig mellan oss båda —
som beröfvar mig den enda tillfredsställelse jag
ännu kan få erfara i lifvet, — blir föremål för
mitt eviga hat.
Den passionerade häftighet, hvarmed dessa
ord yttrades, tycktes göra ett oangenämt, för
att icke säga pinsamt intryck på hans kusin,
som möjligen kände sig sårad af deras bitterhet.
Redmond märkte detta och blef straxt något
lugnare.
— Förlåt mig, Ulic, sade han, det varicke
min mening att bedröfva dig. Du är den enda
varelse, som ännu håller mig kär; glöm huru
jag uttryckt mig, men icke hvad jag uttryckt.
Och om du någonsin sammanträffar med den
usling, som vållat min vanära, så döda honom
icke ... Men skulle jag dö,lemnar jag dig i arf
rättigheten att hämnas mig :.. Låt oss nu icke
längre tala om honom.
Den unvge officeren tycktes ej önska någon-
ting högre än att få byta om samtalsämne.
Det hade icke händt en enda gång sedan de
voro barn att den minsta oenighet uppstått
dem emellan. Också hade de hårda ord Red-
mond uttalat, djupt smärtat Ulic.
fr — Nå, sade den, sistnämnde, låt höra huru
du träffade Katty? Redmond ONiel mästrade sina