efter några ögonblicks begrundande, är det bäst
som det är... Ruben har ett häftigt lynne.
Jag vill sjelf begifva mig till din fader.
— Tro mig moster, det var första gången
han slog mig, och han visste ej hvad han gjor-
de, sade hennes systerdotter, hvarföre söka
träffa honom då du vet att hans åsyn endast
kommer att plåga dig?
— Emedan det är min pligt, ljöd fru Gel-
darts enkla och öppna svar. På de sista åren
hafva ej många ord vexlats emellan mig och
Ephraim; om förhållandet varit annorlunda,
skulle sakerna nu stå på en helt annan fot.
Då Sara Geldart en gång förklarat något va-
ra sin pligt, lönade det icke mödan att söka
öfvertala henne att afstå från sitt beslut; den-
na egenhet hade hennes systerdotter redan för
längesedan märkt, och hon gjorde derföre inga
vidare invändningar mot mötet emellan hen-
nes far och aflidna moders syster.
Innan vi beskrifva detsamma, skola vi följa
diligensen, hvilken alltsedan daggryningen lång-
samt rullade framåt vägen.
När sinnet är i svallning, gifves det ingen-
ting plågsammare än att vara på något sätt
instängd; man längtar efter att inandas friska
luften, motionera sina lemmar och så att säga
slita sig los från sig sjelf; Under sådana för-
hållanden förvandlas palatsets väggar till fän-
gelsemurar; man vill hafva en plats lika vid-
sträckt som sina tankars flygt och full frihet
att ordna dessa samt lugna den febersjuka hjernan:
Det bör ej väcka någon förvåning att Katty
efter allt hvad hon utstått, erfor denna nervösa
svaghet och icke lyssnade till körsvennen Kiplins
och sin unge beskyddares ofta upprepade upp-