Sken och Verklighet.
Boman af J. F. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.)
(Forts. fr. föreg. Af.)
Vv.
Ephraim Sleeks boning i Dover var belägen
wid Snargategatan, d. v. s. i den del af sta-
len, der man minst generades af nyfikna grannar.
För en person, som dref handel med in-
smugladt gods var det nödvändigt att icke
jemt och ständigt ha uppmärksamheten fästad
på sig.
Synbarligen hade sparsamhetskänslan varit
övervägande hos qväkaren, då han inrättade
sitt bo. Hvarehida sak, som fanns i hans hus,
var afsedd för nytta; man såg ingenting, som
tjenade uteslutande till prydnad, och ännu
mindre något, som kunde. kallas en lyxartikel.
Salongen, hvavs fönster vette åt gatan, var
mycket otreflig: de med höga ryggstöd försedda
stolarne, som stodo utefter väggarne på något
afstånd från hvarandra, sågo särdeles obeqväma
ut; inga gardiner funnos, men i stället voro
fönstren besatta med jerngaller. Golfvet var
af ek och: en fyrkantig fläck på midten
deraf betäckt med en grå matta; hvarpå ett
ilitet mabogny-bord hade sin plats:
Ehuru, rummet var omsorgsfullt städadt, gjorde
det ett obebagligt intryck på hvarje främmande
person som inkom deri; det tycktes som hade
aldrig ungdomens glada skratt ljudit inom dess
väggar. Det var så kallt att vi knappt tro