ter, den hade på förhand dömt de valberättigade
härstädes politiskt omyndiga. De besvarade denna
skymf på det sätt, att i onsdags, då magistraten
till följd af opinionens första starka påtryckning
började inse sitt misstag och finna nödvändigt att
anställa en omröstning om hvilketdera valsättet de
närvarande önskade, de lade 45 röster i vågskålen
för det omedelbara valsättet emot 5 för det medel-
bara genom elektorer.
Från Nyköping skrefs den 22 aug.
Vid sist! måndag företagen justering af valläng-
den till det i dag utlysta elektorsvalet, fästade ur-
fabrikören Bergqvist uppmärksamheten på att val-
längden vore uppgjord efter andra grunder, än
riksdagsordningens 14:S föreskrifver. Man hade
nemligen från längden utelemnat namnen på unge-
fär en tredjedel af stadens till deltagande uti ifråga-
varande val berättigade invånare, eller alla som
äro taxerade till mindre än 1,100 rdr årlig inkomst,
medan nämnde paragraf nämner 800 rdr såsom
den minsta uppskattning, hvarför rättighet att del-
taga i riksdagsmannaval tillerkännes.
uru en sådan uppfattning af tydligt skrifven
lag kunnat uppstå, är oförklarligt. Emellertid är
det en lycka, att hr Bergqvist var bland dem, man
sökt beröfva en medborgerlig rätt, och att han icke
fann sig uti att räknas till dem, som pligtskyldi-
gast tiga och lida, annars hade denna manöver
väl gjorts om en annan gång. Följden af hr B:s
anmärkning blef ett magistratens beslut, att i val-
längden införa hr B. och alla, som äro påförda
minst 800 rdr inkomstbevillning.
Bland de vid justeringen närvarande fem perso-
nerna framställde en sin önskan om omedelbart
val af riksdagsman. Magistratens utlåtande härom :
blef, att framställningen icke kunde föranleda till
någon åtgärd denna gång, enär magistraten ej
egde företaga annan fråga, än den som i kallelsen
till stadens röstberättigade invånare var utsatt. —
Att en framställning om direkt val icke långt före
detta skett, torde kunna förklaras af en allmän
väntan att magistraten, om ej af pligt, så af väl-
vilja mot kommunens medlemmar, skulle samman-
kalla dem för att bestämma om valsättet. Denna
väntan är sviken och måste derföre frågan för när-
varande falla.
Från Fjellbacka skrifves den 20: Fredagen
den 17 dennes hölls uti Qville kyrka kommu-
nalstämma för utseende af elektorer för val till
en riksdagsman uti Norrvikens fögderi till 2:dra
kammaren, och utsågos dertill 7 personer. Stäm-:
man var begökt af några och tjugo personer, ehuru
inom socknen, som består af omkr. 6,200innevåna-
re, lära finnas cirka 500 röstberättigade. Ordföran- :
den, major Neglick på stora Wrem, hade på veder-
börligt sätt utlyst denna stämma, men han har icke
förut tillfrågat socknen hvilket sätt den önskade :
för val af riksdagsman, utan beslutat, att valet skulle
ske medelst elektorer. Personer, som annars icke be-
söka stämma i Qville, af de skäl, att frågor, som
skola afgöras, ofta redan äro på förhand afgjorda,
hade nu infunnit sig och protesterade emot detta
val af elektorer på den grund, att socknen icke be-
slutat ett sådant valsätt af riksdagsman. I dag
skall besvärsskriften afgå till Landshöfdinge-embe-
tet, och målet kommer att fullföljas, för att få ut-
rönt, huruvida ordföranden är skyldig att å stämma
först höra sockenboarnes mening och beslut om sättet
för valet, ty likaväl kunde ju stämman utlysas för
omedelbart val som för val af elektorer, såvida ordför-
anden skall afgöra denna högst vigtiga fråga. Vi
tro att stämmans beslut blir upphöfdt och att för-
samlingen bör först få afgöra, hvilket valsätt den
önskar.
Från Kongelf skrifves den 22 aug.:
Vid allmän rådstuga skulle i måndags, enligt
magistratens derom utfärdade kungörelse, före-
komma val af elektorer till stundande riksdagsman-
naval, hvarvid magistratens ordförande uppläste
riksdagsordningens föreskrift rörande valförrättnin-
gen, likväl med iförbigående af det i 16 8 förekom-
mande vigtiga momentet, som handlade om stadens
rätt att begagna sig så väl af det omedelbara som me-
delbara valsättet. Då uppträdde häradsskrifvaren
Winter och anhöll, att äfven denna högst vigtiga
paragraf måtte i sin helhet uppläsas, hvilket borg-
mästaren äfven gjorde. En lika liflig som för mån-
gen oväntad och öfverraskande diskussion rörande
valsättet uppstod i anledning häraf. Borgmästa-
rens förklaring rörande magistratens sätt att se
och behandla denna fråga var föga hoppgifvande
för småstäderna att kunna, hvilketdera valsättet än
kommer att begagnas, något uträtta och vinna ge-
nom deras deltagande i riksdagsmannaval. Förde-
larne af det omedelbara valsättet framhöllos emel-
lertid alltför bjert för att icke vinna lifliga sym-
patier af de flesta närvarande. Under diskussio-
nen hade en stor del röstberättigade, förmodligen
i den öfvertygelse, att det utsatta valet af eiekto-
rer nu icke skulle komma ifråga, utan anmälan
hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande komma att
ske om kommunens önskan att få omedelbart val,
aflägsnat sig, så att endast 24 personer deltogo i
omröstningen rörande denna preliminärfråga, sedan
en sådan omröstning måste ske, då meningarne
icke kunde förenas, alldenstund det måste ligga i
magistratens intresse, att det utsatta valet af elek-
torer skulle försiggå. Nej-propositionen var na-
turligtvis för det medelbara valsättet, och då borg-
mästaren såsom först röstande afgaf sitt nej, följ-
de naturligtvis de pä hans sida stående med ett
par aktningsbjudande undantag det vackra föredö-
met, och blef till följd deraf utgången sådan att
elektorsvalet skulle ega rum. Detta beslut kan
dock icke ega bindande kraft, då de röstberätti-
gade icke alls voro kallade för att höras i denna
fråga.