ter, den hade på förhand dömt de valberättigade härstädes politiskt omyndiga. De besvarade denna skymf på det sätt, att i onsdags, då magistraten till följd af opinionens första starka påtryckning började inse sitt misstag och finna nödvändigt att anställa en omröstning om hvilketdera valsättet de närvarande önskade, de lade 45 röster i vågskålen för det omedelbara valsättet emot 5 för det medelbara genom elektorer. Från Nyköping skrefs den 22 aug. Vid sist! måndag företagen justering af vallängden till det i dag utlysta elektorsvalet, fästade urfabrikören Bergqvist uppmärksamheten på att vallängden vore uppgjord efter andra grunder, än riksdagsordningens 14:S föreskrifver. Man hade nemligen från längden utelemnat namnen på ungefär en tredjedel af stadens till deltagande uti ifrågavarande val berättigade invånare, eller alla som äro taxerade till mindre än 1,100 rdr årlig inkomst, medan nämnde paragraf nämner 800 rdr såsom den minsta uppskattning, hvarför rättighet att deltaga i riksdagsmannaval tillerkännes. uru en sådan uppfattning af tydligt skrifven lag kunnat uppstå, är oförklarligt. Emellertid är det en lycka, att hr Bergqvist var bland dem, man sökt beröfva en medborgerlig rätt, och att han icke fann sig uti att räknas till dem, som pligtskyldigast tiga och lida, annars hade denna manöver väl gjorts om en annan gång. Följden af hr B:s anmärkning blef ett magistratens beslut, att i vallängden införa hr B. och alla, som äro påförda minst 800 rdr inkomstbevillning. Bland de vid justeringen närvarande fem personerna framställde en sin önskan om omedelbart val af riksdagsman. Magistratens utlåtande härom : blef, att framställningen icke kunde föranleda till någon åtgärd denna gång, enär magistraten ej egde företaga annan fråga, än den som i kallelsen till stadens röstberättigade invånare var utsatt. — Att en framställning om direkt val icke långt före detta skett, torde kunna förklaras af en allmän väntan att magistraten, om ej af pligt, så af välvilja mot kommunens medlemmar, skulle sammankalla dem för att bestämma om valsättet. Denna väntan är sviken och måste derföre frågan för närvarande falla. Från Fjellbacka skrifves den 20: Fredagen den 17 dennes hölls uti Qville kyrka kommunalstämma för utseende af elektorer för val till en riksdagsman uti Norrvikens fögderi till 2:dra kammaren, och utsågos dertill 7 personer. Stäm-: man var begökt af några och tjugo personer, ehuru inom socknen, som består af omkr. 6,200innevånare, lära finnas cirka 500 röstberättigade. Ordföran: den, major Neglick på stora Wrem, hade på vederbörligt sätt utlyst denna stämma, men han har icke förut tillfrågat socknen hvilket sätt den önskade : för val af riksdagsman, utan beslutat, att valet skulle ske medelst elektorer. Personer, som annars icke besöka stämma i Qville, af de skäl, att frågor, som skola afgöras, ofta redan äro på förhand afgjorda, hade nu infunnit sig och protesterade emot detta val af elektorer på den grund, att socknen icke beslutat ett sådant valsätt af riksdagsman. I dag skall besvärsskriften afgå till Landshöfdinge-embetet, och målet kommer att fullföljas, för att få utrönt, huruvida ordföranden är skyldig att å stämma först höra sockenboarnes mening och beslut om sättet för valet, ty likaväl kunde ju stämman utlysas för omedelbart val som för val af elektorer, såvida ordföranden skall afgöra denna högst vigtiga fråga. Vi tro att stämmans beslut blir upphöfdt och att församlingen bör först få afgöra, hvilket valsätt den önskar. Från Kongelf skrifves den 22 aug.: Vid allmän rådstuga skulle i måndags, enligt magistratens derom utfärdade kungörelse, förekomma val af elektorer till stundande riksdagsmannaval, hvarvid magistratens ordförande uppläste riksdagsordningens föreskrift rörande valförrättningen, likväl med iförbigående af det i 16 8 förekommande vigtiga momentet, som handlade om stadens rätt att begagna sig så väl af det omedelbara som medelbara valsättet. Då uppträdde häradsskrifvaren Winter och anhöll, att äfven denna högst vigtiga paragraf måtte i sin helhet uppläsas, hvilket borgmästaren äfven gjorde. En lika liflig som för mången oväntad och öfverraskande diskussion rörande valsättet uppstod i anledning häraf. Borgmästarens förklaring rörande magistratens sätt att se och behandla denna fråga var föga hoppgifvande för småstäderna att kunna, hvilketdera valsättet än kommer att begagnas, något uträtta och vinna genom deras deltagande i riksdagsmannaval. Fördelarne af det omedelbara valsättet framhöllos emellertid alltför bjert för att icke vinna lifliga sympatier af de flesta närvarande. Under diskussionen hade en stor del röstberättigade, förmodligen i den öfvertygelse, att det utsatta valet af eiektorer nu icke skulle komma ifråga, utan anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande komma att ske om kommunens önskan att få omedelbart val, aflägsnat sig, så att endast 24 personer deltogo i omröstningen rörande denna preliminärfråga, sedan en sådan omröstning måste ske, då meningarne icke kunde förenas, alldenstund det måste ligga i magistratens intresse, att det utsatta valet af elektorer skulle försiggå. Nej-propositionen var naturligtvis för det medelbara valsättet, och då borgmästaren såsom först röstande afgaf sitt nej, följde naturligtvis de pä hans sida stående med ett par aktningsbjudande undantag det vackra föredömet, och blef till följd deraf utgången sådan att elektorsvalet skulle ega rum. Detta beslut kan dock icke ega bindande kraft, då de röstberättigade icke alls voro kallade för att höras i denna fråga.