kade hufvudet och vände sina blickar mot him-
len. Jag skulle med mitt hjerteblod vilja kö-
pa hennes räddning!
— Min goda qvinna, sade doktor Challoner;
om ni sätter något värde på er matmors lif,
måste ni i hennes närvaro bemantla er sorg.
— Ack! mitt hjerta håller på att brista!
— Vill ni krossa äfven hennes? :;; omintet-
göra den möjlighet; vi ännu ha, till att rädda
henne?
Då Ellens fostersyster hörde ordet cmöjlighet
uppgaf hon ett glädjeskri; vildt såsom en fogels,
då han efter långvarig fångenskap återfår fri-
heten;
— Alla helgons och en stackars bedröfvad
qvinnas välsignelse vare öfver er! utropade hon;
ty ni är den förste, som sagt mig ett hugne-
samt ord; sedan jag kom hit: Detta ord har
ingifvit mig nytt lif..:Pröfva mig fortfor hon;
skär ett stycke kött af mig, och ni skall finna
att Katty icke med ett enda rop eller ens en
tår skall öka sin älskade barndomsväns sorg!
Tre dagar efter detta samtal gaf Redmond
ONeils hustru lifves åt en son. Barnet såg ut
att vara starkt och friskt, ehuru det blifvit födt
under så beklagliga förhållanden. I nära en
timmas tid var det mycket tvifvelaktigt, huru-
vida Ellen någonsin skulle återfå; så pass myc-
ket. medvetande, att hon kunde välsigna sin
afkomling.
Doktor Challoner lät amman oafbrutet gnida
patientens domnade armar och händer, ehuru,han
var nästan öfvertygad om, att detta försök skulle
visa sig fruktlöst. Katty lade den nyfödde in-
vid. modrens kalla barm; då slog den sjuka upp
ögonen; och ett förklaradt leende öfverfor för