Riksdagsmannavalen i Södermanland. (Bref till Dagens Nyheter.) Vingåker den 13 aug. Elektorsvalet för Vingåker skedde i går. Södermanland har, som man vet, en ofantlig rikedom på adelsmän, af hvilka de flesta önska leda de allmänna angelägenheterna så mycket som möjligt till fördel för sig sjelfva. Bönderna i Vingåker ha vid detta val dock visat, att de gentemot adelsmännen äro på sin vakt, och utsågo derföre endast bönder till elektorer. Detta är nog godt och väl, men ett dåligt val af riksdagsman kan nog ändå komma att ske. L. i V. arbetar allt hvad i hans förmåga står, för att vigilera sig till förtroendet. — Han lyckades äfven att få flera af sina personliga vänner valda till elektorer derigenom, att han lät utdela färdigskrifna valsedlar till de mindre sjelfständiga valmännen. Hade det omedelbara valsättet kommit att begagnas, skulle troligen L. ej fått många röster, utan den, som nu erhöll de flesta rösterna som elektor, hade sannolikt äfven blifvit utsedd till riksdagsman af församlingen; Hans namn är hemmansegaren Erik Larsson i Vad: Det torde vara svårt att få majoritet för en bonde i en valkrets, der så många adelsmän finnas men enighet bland bönderna kunde göra det möjligt och det skulle vara en lycka, då här finnes en med mycket redigt hufvud, klar uppfattning och ett lyckligt godt sätt at framställa sina åsigter i förekommande frågor och som der till eger en karaktersfasthet, tillräckligt pröfvad, för att ej kunna bli misstänkt att låta tubba sig. Men hur skall ett godt val kunna företagas, då adelsmännen å ena sidan värfva röster för sig och de konservativa, och å andra sidan L:s vänner lik blindbockar låta sig ledas af honom? Man kan här med skäl fråga: Tänka dessa intrigörer det ringaste eller i främsta rummet å det allmännas bästa, på fosterlandets välgång och utveckling i fri, gagnelig riktning? svaret blir ovilkorligen: Nej! De tänka förnämligast på egna fördelar eller ledas deras handlingar af ärelystnad — och de finnas nog också, för hvilka arvodet utgör en lockelse: X.