De beskedliga.
Ett par af våra goda vänner och i det hela
liktänkande inom pressen ha blifvit litet skräm-
da af öppenheten i språket uti den varning vi
gifvit svenska folket, för att det må vara på
sin vakt mot de konservativas manövrer att med
stöd af egen rikedom och valmännens försum-
lighet komma i andra kammaren och der inta-
ga alla de fordna ståndens plats, genom öfver-
vigt i antal.
Den ene af dessa beskedliggörare tycker ätt
vi varit för hetsiga. För hetsiga! Hvilken
hetta kan väl vara för stark mot desse klasser,
desse män, som, så långt oskrifven eller skrifven
historia zår tillbaka, hafva af alla krafter, med
alla till buds fstående medel kämpat emot
folkets rätt att bestämma öfver sina öden, och
som för hvarje gång folket eröfrat en fotsbredd
terräng sträfvat att vringa det två fot tillbaka.
Kastom en flyktig blick på Sverges historia.
Sverges adel och presterskap motverkade En-
gelbrekt Engelbrektsson, då han ville befria
fosterlandet från fremmande förtryck.
Svenska prester togo del i försöket att brin-
ga Gustaf Wasa om lifvet, då han infört refor-
mationen och indragit kyrkogodsen.
Johan III fann biträde inom både adel och
presterskap, då han ville återinföra katolska
principer.
Gustaf Adolf måste afstå från många refor-
mer till folkets bästa för adelns försök att åter.
vinna en sådan makt, som den haft under Folk-
ungarnes tid. i
När denne konungs storhet ändock hade
öfverväldigat desse 1600-talets dvärgfylkesko-
nungar, togo de skadan igen under Christinas
och Carl XI:s minderårighet och sköflade riket
på. dess kronojord.
Knappt hade Carl XI stupat, förrän adeln
begagnade sig al tillfället att röfva all makten
från folket. Den utöfvade den i 50 är mot
kontånt betalning af Ryssland elier Frankrike.
När Gustaf III hade brutit detta adelsvälde,
gjorde de adliga officerarne öppet myteri i fien-
dens åsyn.
När Gustat Adolf var afsatt och 1809 års
Regeringstorm antagen med des: moderna
konstitutionella principer och tryckfrihet, var
adeln den förste att hjelpa konung Carl XIV
Johan att införa indragningsmakten, som till
stor del upphäfde tryckfriheten.
Under ct halft sekel derefter stodo adelm
och presteståndet i troget förbund, så länge de
vågade, emot alla stora eftergifter åt folkets i
rätt och vilja. i
När representationsreforraen slutligen gick:
igenom, skedde det icke utan det häftigaste
motstånd af adel och prester; och när detta
motståud var besegradt elungade de öfvervuone
ännu. sina fördömelser öfver en förändring, som
millionerna helsade med jubel såsom teras fri-
görelse. i :