magistratsledamot, räcmannen L., som hans före-
trädare och kamrat, rådmannen U., och borgmä-
staren M., äro de af magistratens ledamöter, hvilka
gemensamt och ensamme komma att, jemte stads-
fogden, deras underordnade biträde vid exekutions-
göromålen, drabbas med ansvar för all denna för-
sumlighet och slarfaktighet.
Hos kon:s befallningsbafvande har utslag nu fal-
lit, och är magistraten ålagd att vid utmätnings-
tvång genast redovisa och betala 1865 och föregå-
ende årens oredovisade restantier å kommunalaf-
gifterna; och har kon:s befallningshafvande der-
jemte lagt qvarstad å de ofvannämnde magistrats-
personernas egendom samt låtit efterlysa stadsfog-
den IF., hvilken icke kunnat anträffas, och som
tyckes komma att blifva offerbocken för detimån-
ga är bedrifna suddet med stadens uppbörds-
medel.
Emellertid har man nu erfarit att förlidet års
restförda utskylder uppgingo tilläomkring två tredje-
delar af bela uppbörden eller till nära 25,000 rår,
en omständighet som är serdeles betecknande och
icke gerna kan hafva annan grund, än en inrotad
ovana att icke ordentligt erlägga utskyld erna vid
uppbördsstämman; ty antagas måste, att största
delen af nyssanförda belopp ovilkorligen kunnataf
dem det vederbort vid uppbördsstämman betalas.
Dock torde nu, då kommunalafgifterna år efter år
stiga, vederbörande finna tiden vara inne att, i
likhet med hvad redan skett i flera af Sverges
småstäder, äfven härstädes ordna kommunalupp-
börden i tvenne terminer; å ömse sidor skulle detta
blifva fördelaktigast.
Som detta bref har blifvit vidlyftigare än jag
från början ämnat, måste jag till en annan gång
lemna åtskilliga andra förhållanden, hvilka icke
äro mindre anmärkningsvärda än det nu afhand-
lade, ty här finnas otaliga sådana ämnen att vid-
röra, fastän våra nuvarande tidningar äro oförlåt-
ligt stumma och sålunda låta allmänheten för-
blifva i en lycklig okunnighet derom, huruledes vi
lefva i det mest despotiskt styrda län i Sverges
rike.
Såsom äfven torde vara bekant, har man här-
städes velat bilda ett bolag för utförande af åt-
skiiliga stenhuggeriarbeten, hvartill flere härstädes
befintliga olika slags stenarter gifvit anledning.
Håkon i sig sjelf är berömvärd, och bör all fram-
gång önskas åt ett så patriotiskt företag. ILands-
höfdingen Gyllenram, hvilken tyckes alltmera be-
möda sig om att, så vidt på honom kan bero, med-
verka till utförande af sådana industriföretag, som
antagligen måste blifva provinciella och sålunda
befordrande öns framåtskridande i ekonomiskt väl-
befinnande, har äfven med intresse omfattat sten-
huggeribolagets syftemål. I går vid middagstiden
företogs härifrån med ångfartyget Visby, en ut-
fart till nämnde bolags ena arbetsställe, Stora
Carlsö; men den ledsamma händelsen inträffade,
att då man trott sig kunna bestämma, hvilka per-
soner, som borde medfölja och derföre å listan ut-
satt namnen på dessa personer, blef följden att,
af påräknade antalet deltagare, hälften antecknade
hade hinder,. En stor del personer, som hört att
en sådan resa skulle komma att ske, och som fun-
no sig förbigångna 3 listan, ansågo sig förnärmade
af ett sådant förhållande å inbjudarnes sida, hvar-
före de ock nekade, vid sednare fråmställda upp-
maningar dertill, att deltaga ;j utfärden, ehuru
mången kanske icke var mindre intresserad än
någon af dem som blifvit å listan antecknade.
Fartyget afgick derföre med endast omkring 40
passagerare, fastän, om icke den misslyckade in-
bjudningen varit utfärdad, lätteligen 100 personer
kunnat såsom deltagare erhållas. — Resan gick
bra och vädret var vackert, och hvar och en sökte
göra resan så angenäm för sig sjelf som möjligt.
Vid ankomsten till Carlsö gjordes åtskilliga prome-
nader inåt ön, som å naturens vägnar icke har just
mycket att bjuda på. Det s. k. stenbrottet togs
emellertid i betraktande, och stor tillgång på vac-
ker sten förefanns visserligen, men föga var att
skåda, som kunde tillkännagifva pågående arbeten.
s— Under munterhet öch glädtigt samqväm fortsat-
tes derefter resan, dervid en rond gjordes kring
lilla Carlsö, som är serdeles vacker å östra sidan,
samt föreslog landshöfdingen hr Gyl.enram åtskil-
liga skålar, såsom en för framgången af aktieteck-
ningen till ytterligare en ångbåt, en skål för kap-
ten Nordvall och en skål för fartygets kommissio-
pärer, hrr Engbom i Visby och Vigius i Stock-
olm.
Under några af de sednaste dagarne hade vi den
mest envisa regniga väderlek, och som hotade att,
i fall den längre hade fortfarit, förstöra vår ut-
märkt lofvande årsväxt; men sedan 7-sofvaredagen,
som ingick vacker och varm, har förhoppningarne
om en god skörd åter ljusnat, och vi hafva återfått
vårt friska och helsogifvande klimat. — Apropos kli-
mat, så vill jag råda er, ifall kolerasjukdomen
skulle komma att grassera alltför strängt hos eder,
att resa hit, ty alltifrån den tid, som denna sjuk-
dom första gången gjorde sitt intåg i Europa, har
gen aldrig fått någon utbredning på Gotland vid
de enstaka fall då den blifvit med kolerapatienter
hitförd, utan har sjukdomen i de flesta fall kun-
nat hållas inom den byggnad, der den först
yppats.
ATEISTER INT NESTSTT YIT IE TSV TAN EVE STP TV NTA FETA PEPE SMP
NR 24m42 THF 0 oo