gata å söder. Svensson som, genom en af Blombergs kamrater straxt efter dådet blef gripen, och, efter hållen undersökning af vederbörande polisöfverkonstapel, insatt i arrest, var i går inställd till förhör vid härvarande poliskammare, hvars ordförande lösgaf Svensson med anvisning till Blomberg att göra sin klagan gällande vid vederbörlig domstol å landet. Upplysningsvis må meddelas, att Svensson flere söndagar en suite varit å Djurgården sysselsatt med vefdragning af ett, en akrobat tillhörigt positiv. Straffadt tiggeri. Kl. half 12 i torsdags natt måste vederbörande polisbetjenter, på uppmaning af flere personer, omhändertaga och i droska till Ladugåräåslands vaktkontor afföra förre artilleristen Olof Andersson och förre handelsbetjenten Rudolf Forssberg, hvilka på det mest närgångna sätt å källare och schveizerier sökt tilltvinga sig allmosor. — Andersson och Forssberg, som begge äro klädda i snygga sjömanskostymer och som flere gånger tillförene med varningar undsluppit näpst, voro förlidne gårdag inställda till polisförhör, hvarefter de, för vinnande af upplysningar om deras föregående öden, blefvo insatta 1 allmänt häkte. Landsorten. : En nattvardsyngling stortjuf. Vi berättade i tisdags om en betydligare stöld af 2 guldur och 90 rdr, som blifvit föröfvad å ett fartyg i Göteborg samt att en belöning af 200 rdr var ntlofvad åt den, som upptäckte tjufven. Denna tjuf är nu af en garfveriidkare C. G. Engström, boende fyra mil från Göteborg, upptäckt och befanns han vara en nattvardsyngling, ÖO. J. Hansson i Hysna socken af Elfsborgs län. Han greps under det han i kyrkan tillsammans med församlingens öfriga läsbarn bereddes till sin första nattvardsgång. Man kan tänka sig deras och pastorns stora bestörtning vid underrättelsen om Hanssons grofva brottslighet. Han infördes genast af hr Engström till Göteborg, ditkom i torsdags morgon samt öfverlemnades till dervarande polis. Fastän blott 16 år, är han dock sedan flera år känd som en förslagen skälm, hvarom berättas från Göteborg: Carl Johan Hansson, som är född den 24 juni 1850 å gården Slätthult i Hysna socken, Marks härad af Elfsborgs län, har, fastän så ung, redan gjort sig känd såsom en högst djerf och listig tjuf. Han har flera gånger varit häktad och tilltalad för stölder, dervid han isynnerhet visat stor lust att nattetid besöka fartyg och båtar för att plundra skepparne. Såsom bevis på hans djerfhet må nämnas, att han en gång sönderskar bröstfickan å en fiskares tröja, hvarigenom han åtkom plånboken med penningar. Vid ett tillfälle för några år sedan, då han var insatt i polisens arrestrum, rymde han derifrån på det sätt, att han kröp ut mellan jerngallren i fönstret. Slutligen blef han fast för en stöld i juni månad 1864, då han dömdes till 28 dagars fängelse vid vatten och bröd samt 9 månaders straffarbete. Derefter frigafs han i mars förförlidet år och förpassades till hemorten. Hansson har erkänt tillgreppet af uren samt penningarne och säger sig ha blifvit uppmanad af en person i hemmet att begifva sig ånyo hit för att stjäla. Han anlände i fredags i förra veckan till Göteborg och begaf sig på natten nedåt hamnen föratt efter gammal vana helsa på ombord å fartygen. Dervid träffade han först å ett sådant på en nattvakt och blef afvisad, hvarföre han begaf sig till ett annat, som var skonerten Ellen. Då ingen syntes till här samt allt var tyst och stilla, gick han ned i kajutan, dertill dörren var olåst. På ett bord lågo uren och penningarne, hvilka medtogos, utan att hans besök märktes af några personer, som lågo i en bredvid varande hytt. Klockan var då mellan 3 och 4 på morgonen. När han lemnade fartyget, stod en tullvaktmästare på sjöstranden och såg honom komma från skonerten. Derefter återvände han på eftermiddagen dagen efter till hemorten, dit han åkte med en bonde, som naturligtvis frikostigt trakterades och fick rikliga skjutspengar, då han var stadd vid god kassa efter en så lyckligt utfallen spekulationsresa. De båda gulduren, som H. lyckats göra sig af med genom byte, ha tillrättakommit, men pengarna äro till största delen förskingrade. Polisförhör skulle hållas som i går. Stortjufven Falk v. Essen har i torsdags på morgonen, efter ytterligare begångna stölder, blifvit fasttagen i Töreboda. För några dagar sedan ankom han i sällskap med en bättre herre till Töreboda och lyckades att genom sitt inställsamma sätt så tillvinna sig dennes förtroende att han fick dela nattlogis med honom. Den främmande herrn fortsatte resan till Linköping, men varglömde vid afresan ett dyrbart rakschatull. stt par dagar sednare sammanträffar han der äterigen Med sin nye bekante, hvilken utgaf sig för att heta grosshandlaren Robertsson från Stockholm. Den resande herrn, som qvarglömt schatullet, omnämnde då för äfventyraren att detsamma glömdes i Töreboda och frågade honom om han trodde att han skulle återfå det. Härpå svarade herr Robertsson, att sådant nog vore troligt. Då de derefter åtskilts, sammanträffade den resande herrn med några vänner, hvilka upplyste honom om, hvilken den person vore, med hvilken han hade samtalat. Först i går afton anlände ofvannämnde resande åter till Töreboda och tog in på hotellet. I dag kl. 5 vaknade han helt oförmodadt af ett uppkommet lätt buller i rummet, och hvem kan beskrifva hans öfverraskning, då ban fann framför sig den ryktbare stortjufven Falk eller grosshandlaren Robertsson. Han sprang genast upp och gjorde larm, hvarefter man lyckades fasttaga äfventyraren. Bud skickades genast till länsmannen för att fängsla honom, och då detta skrifves, införpassas han till Mariestads cellfängelse. — Han har bekännt att han begått flera stölder och deribland 2:ne i natt. Han är elegant klädd, har ett fint, väl bildadt ansigte, men röjer vid närmare granskning en viss skygghet i blicken, som framställer honom i en mindre fördelaktig dager. s Rån. Vi berättade för en tid sedan, att direktionen för Falu grufva på ett nog lättsinnigt och brådstörtadt sätt afskedade en mängd arbetare, hvilka derigenom blefvo utan sysselsättning. De olyckliga följderna af detta beklagligaå förhållande börja nu visa sig, då det är anledning antaga, att nedannämnde höra till de afskedades antal. Från Falun skrifves nemligen: Natten till sistlidne söndag blef mjölnaren Johan Weström vid Bergsgårdsavarn å allmänna landsvägen till Bergsgården i