00) — IVID0LG HEPBHVIA ULTIUENYV MVA UV JIULVAM MVv mera framstående. Derefter förevistes prof af fotografikort, hvilka uti årsrutor genom små bilder framställde svenska historien, och förklarade mötet sig anse iden ganska god och för folkskolan såsom åskådningsmedel mycket lämplig. Då flera mötets medlemmar uttalade sin önskan att erhålla dylikt, upplystes, att en sats af 11 taflor jemte en karta ötver Sverige och små porträtter öfver regenterna från unionstiden till Karl XV äfvensom af utmärkta personligheter i nyare tiden samt beskrifning kunde erhållas på reqvisition hos hr F. Kock, Katrineholm för 1 rdr 50 öre. Såsom skolmateriel förevistes äfven ett arbete Nya Hemskolan i 3:ne kurser, den första, hvaraf 3:dje upplagan förevistes, beräknad för hemmet, den andra, hvaraf 2:dra upplagan nyss utkommit, för småskolan och den tredje för folkskolans lägre afdelning. Andra kursen — innehållande såsom repetition af den 1:sta, några blad staföfningar, så anordnade, att läraren kan begagna dem för så väl grundsom skrifstafvelse-metoden, och derefter en till innehåll och stil omvexlande samling små läsöfningar samt slutligen en samling hårda ord, räknekurs samt linearoch skriftabeller — hålles, genom förläggarens oegennyttiga omsorg, till ett oerhördt billigt pris, då nemligen boken om 6!2 ark stor octav säljes bunden för — 25 öre. Derefter beslöt mötet att öfvergå till femte frågan angående begagnande i skolorna af en tidsenlig upplaga utaf bibeln eller nya testamentet. Kyrkoh. Malmborg: Bibeln och nya testamentet äro inga innanläsningsningsböcker. Kyrkan har icke skäl att erkänna bibelsällskapernas eller fosterlandsstiftelsens bibelupplagor, hvilka således ej böra i folkskolan få begagnas. Bibelsällskapets dock må så vara, men icke några andra. Kyrkoh. Hamnström instämmer. Förundrar sig, att regeringen tillåtit hvem som helst trycka och sprida bibeln. Endast kyrkobibeln bör i folkskolorna begagnas utan att ett iota får ändras. En ny upplaga kunde behöfvas, men gillar ej evangeliska fosterlandsstiftelsens. Förordar Mellins öfversättning. Skollär. Karlsson instämmer med hr Malmborg deruti, att bibeln icke bör begagnas till öfningsbok för innanläsningen. Frågar om vi verkligen icke få begagna någon annan än 1703 års kyrkobibel med dess föråldrade stafningssätt och numera i dagligt tal och skrift alldeles bortlagda ändelger, och hvar, i så fall, vi skola få den, helst för 85 öre, till hvilket pris evangeliska fosterlandsstiftelsen dock förskaffat oss en helbibel af ganska ändamålsenlig beskaffenhet. Kyrkoh. Malmborg. Nya testamentet finnes för 1 rår rmt. Anser Mellins arbete bra för läraren, men icke för barnen. Fosterlandsstiftelsens upplaga är mycket felaktig. Tal. har ej sett felen, men han har läst en recension som påpekat desamma. Kan ej gilla godtyckliga ändringar. Kyrkoh. Hamnström hade blifvit uppmanad af skolinspektorn att inköpa fosterlandsstiftelsens bibel, men får upplysa, att priset icke är så billigt som man velat inbilla oss, ty tal. hade fått betala 1 rdr 50 öre för bundet exemplar. Skollär. Erixon. Instämmer med de trenne föregående talarne, som ansett bibeln icke böra neddragas till en stafningsoch innanläsningsbok, men önskar detta oaktadt, att hvarje folkskolebarn, som uppnått innanläsningsförmåga, måtte ega en bibel. Ej blott vid morgonoch aftonandakten (tal. brukar föreläsa vid morgonbönen ett stycke ur nya och vid aftonbönen ett stycke ur det gamla testamentet, företrädesvis psaltaren), utan ock vid kristendomsundervisningen kan det vara nyttigt för barnen att kunna i sin bok uppslå det stycke som föreläses eller förklaras, eller hvyartill hänvisning göres. Den af evangeliska fosterlandsstiftelsen utifna upplaga är dertill, så i afseende på pris och ormat, som stafningssätt m. m. ganska lämplig. Tycker derföre, för sin del, att fosterlandsstiftelsens i detta fall ådagalagda oegennytta och nit för saken förtjena allt loford, och kan icke förstå hvarföre man ådagalägger så ospard möda att undergräfva förtroendet till denna upplaga, då så litet göres att förskaffa oss en i alla antydda hänseenden bättre. Hvarföre har den värda talare, som stödt sina anmärkningar endast på en möjligtvis ensidig recension, icke äfven tagit kännedom af det fullt vederläggande svaret på denna recension, eller af boken sjelf. Tal. ämnade icke inlåta sig uti en vidlyftig försvarsdisputation för ifrågavarande bibelupplaga, men ville endast erinra, att på de få ställen, hvarest afvikelse från kyrkobibeln skett, fullt berättigande dertill synes varit för handen. På ett och annat ställe har kyrkobibeln upenbara, allmänt erkända fel, och icke är det väl elaktigt att rätta dessa. På ett par andra ställen innehåller kyrkobibeln uttryck, hvilka icke numera kunna i ett bildadt sällskap återgifvas. Är det orätt att dylika ord utbytas mot likbetydande men anständigare? Ledsamt att, såsom en föregående talare uppgifvit, någon bokhandlare tillåtit sig ockra på ett så patriotiskt företag, som den ifrågavarande bibelupplagan. Bokens pris är i bokhandeln 1 rdr rmt för bundna exemplar i guttaperkaband och 1 rdr 15 öre i pressadt skinnband, men då minst 10 exemplar på en gång hos stiftelsen köpas, lemnas 15 öres rabatt pr exemplar. Önskade veta hvilken bokhandlandlare, som begärt 1 rdr 50 öre exemplaret. Kyrkoh. Hamnström uppgaf nu, att han menat nya testamentet, men då upplyste hr Erixon, att ifall kyrkoherden menade den af ett par utaf evangeliska fosterlandsstiftelsens medlemmar serskildt utgifna nya öfversättning af nya testamentet (hvarom här eljest icke var fråga), denna kostar 2 rdr för bundet exemplar. Hr Karlsson. Så länge kyrkan icke gjort sitt till för att förskaffa oss en bättre bibelupplaga, få vi väl vara tacksamma för hvad som är gjordt af evang. fosterlandsstiftelsen. Hr Hamnström upplyser att en svensk bibelkommission uti så och så många år (referenten kunde ej fatta om meningen var århundraden) arbetat på en förbättrad öfversättning af kyrkobibeln. En annan talare erinrar, med anledning deraf, hvad dalkarlen — som hos konung Gustaf III begärde tillåtelse att koka bränvin och kungen lofvade fundera på saken — svarade: Medan du funderar, så bränner jag. Ordföranden fästade uppmärksamheten derpå, att här endast vore fråga om förändring af de numera föråldrade stafsätt (såsom thet vthi o. dyl.) och ändelser (såsom Herranom, tjenarena etc.). På framställd proposition, besvarade mötet den diskuterade frågan med Ja, (Forts.) Ce SN